Tre internationella projekt berättade

Riksantikvarieämbetet anordnade ett seminarium om forskning den 15 oktober 2018. Vi ville låta våra internationella JPI-projekt inom utlysningen Heritage Plus dela med sig av erfarenheter och resultat. Vad blev resultaten? Vad bidrog Sverige med? Och hur resultaten tillgängliggjorts och hur kan resultaten omsättas i praktiken?

De tre projekten  som presenterades:

De tre projekten som presenterades var sinsemellan mycket olika teman: jazzfestivaler (CHIMES), gastronomi (GASTROCERT), nya perspektiv på och modeller för förvaltning av kulturmiljö (CHANGES).

Seminariet inleddes med en paneldebatt där forskarna reflekterade över internationella samarbeten. Här uttrycktes ett starkt stöd för att internationella forskningssamarbeten är mycket viktiga. Bland annat utvecklar de forskarens kompetens på alla plan och ger upphov till nya, intressanta forskningsfrågor.

Just JPI-samarbeten möjliggör för svenska forskare att samarbeta internationellt i en form som är mer flexibel än de stora projekt som till exempel Horisont 2020 innebär. Inom JPI väljer exempelvis deltagarna själva vilka länder som samarbetar.

Forskarna ville dock framföra att det svenska anslaget var för litet under Heritage Plus-utlysningen. För Sveriges del har ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Vetenskapsrådet möjliggjort att mer medel har kunnat beviljas de svenska forskarna inom utlysningen Digital Heritage.

Forskarna upplevde att det var administrativt tungt att delta och framför allt driva ett internationellt samarbete inom JPI.  Mycket tid i projektet går åt till kommunikation, eftersom internationella projekt innbär större utmaningar när det gäller språk, forskningstraditioner och annat som måste diskuteras och redas i för att få projektet att löpa på. Detta, samt att behöva redovisa på olika sätt i olika länder inom samma projekt, gjorde att lite pengar fanns kvar till själva forskningsuppgiften. För forskarnas del hade det varit bättre med mer lika förutsättningar mellan deltagande länder i utlysningen.

Några reflektioner efter att alla tre projekten redovisat sina projekt var att alla hade ett gemensamt fokus på kulturarvets roll i samhället och dess betydelse för hållbar samhällsutveckling. Det fanns ett aktivt bruk av kulturarv för olika syften. Det fanns också ett starkt fokus på företagande och entreprenörskap i alla tre projekt.

I projekten deltog också externa parter utanför den traditionella forskningsmiljön på universitetet – civilsamhället, förtag, myndigheter och kommuner. Det fanns en brukarmedverkan i projekten redan från start, vilket leder till större möjligheter för forskningsresultaten att tillämpas i praktiken.

Det fanns i samtliga projekt även ett stort inslag av att utveckla nya perspektiv, modeller och konkreta verktyg som handböcker eller appar för praktisk tillämpning inom kulturarvsarbetet.

Mycket av detta är både uttryck för förväntningar från forskningsfinansiärerna, men även forskarna själva vill bidra till att kulturarvet har en roll i samhället och samhällsutvecklingen. Att samarbeta med relevanta samhällsaktörer är något som är viktigt för forskningen för att det ska komma till stånd. Det är gemensamt för alla tre projekten och del i den större trenden inom forskningen om samarbete och konkret nytta.

Samtidigt uttryckte forskarna önskemål om ännu bättre koppling till det svenska kulturarvsområdet och andra som har intressen och behov av forskningsresultaten. Andra länder är många gånger bättre på samverkan mellan olika aktörer än vad vi i Sverige är. Så ett tydligt resultat av vad ett internationellt forskningssamarbetet kan ge, var att tydliggöra att Sverige har mycket att lära av andra länder när det gäller just samarbeten och få fram tillämpad forskning.

Vad är JPI?
Enkelt förklarat innebär JPI att europeiska forskningsfinansiärer och myndigheter med ansvar för forskning har gått samman i tio så kallade JPI:er (Joint Programming Initiatives). Syftet är att på frivillig basis skapa effektiva samarbeten och att samla resurser för att lösa avgörande utmaningar för Europa och världen. JPI:er finns inom bland annat områdena hälsa, vatten, jordbruk, klimatförändringar och hållbar stadsutveckling och är en del av EU:s forskningssamarbete ERA.

JPI för kulturarv bildades 2009 och Sverige har varit medlem sedan 2011. Detta innebär att länderna som är med samarbetar genom en strategisk forskningsagenda för att bättre utnyttja nationella forskningsresurser och förbättra förutsättningarna för forskning på kulturarvsområdet. Ett konkret resultat inom JPI-samarbetet är att det har gjorts gemensamma forskningsutlysningar där minst tre länders forskare samarbetar i ett projekt, men där varje lands forskningsfinansiär betalar för sitt lands forskare.

Den gemensamma forskningsutlysningen Heritage Plus har precis slutredovisat efter att ha löpt från 2015 till våren 2018. Femton länder hade valt att vara med på utlysningen och 352 forskningsansökningar kom in. Utifrån dessa beviljades 16 projekt, varav svenskt deltagande fanns med i tre av projekten.

Nu är Sverige med i ytterligare en gemensam utlysning, Digital Heritage, där tio länder är med och finansierar forskningsprojekt. Till denna utlysning kom det in 34 ansökningar och åtta projekt beviljades, varav tre projekt hade svenskt deltagande.

Mer om JPI

Vid pennan,

Jennifer Martin Schuch.