Publicerat

Papperskonservator Fanny Stenback med ett av de gröna pergament som hittades i Ludgo kyrka.

Hantera alltid äldre föremål som misstänks vara behandlade som om de vore giftiga. Det är en viktig princip för att skydda sig mot hälsofarliga ämnen i arkiv och samlingar. Så resonerade även bok- och papperskonservatorn Fanny Stenback, när hon hittade grönmålade pergament i Ludgo kyrka.

Mellan 2016 och 2018 hade konservatorn Fanny Stenback ett uppdrag att inventera skrifter och dokument åt Strängnäs stift. Ludgo kyrka utanför Nyköping var en i raden av alla kyrkor som Fanny besökte. På vinden stod tre skåp med osorterade, äldre skrifter. Den kalla och fuktiga miljön hade gjort att delar av samlingen redan angripits av mögel, så Fanny Stenback använde både handskar och skyddsmask. Men det var först när hon öppnade en av lådorna och hittade gröna pergament, som hon insåg att allt inte stod rätt till.

– Jag hade hittat tio fragment av medeltida handskrifter, men varför var de målade med grönt? Jag blev misstänksam, det hade jag inte sett tidigare. Förmodligen hade man använt en hälsofarlig färg, säger Fanny Stenback.

Försiktigt bar hon ut lådan på kyrkbacken för att fortsätta arbetet i friska luften. I bakhuvudet hade hon en artikel – som hon läst bara några veckor tidigare – om ett universitetsbibliotek i Danmark som hittat grönmålade böcker som visat sig innehålla arsenik. Fanny Stenback fotade av alla pergament, lade ned dem i en låda och skrev en lapp: “FÅR INTE ÖPPNAS – KAN VARA HÄLSOVÅDLIGT“.

– Det var viktigt att ingen skulle komma i kontakt med pergamenten. De kan inte bara ligga kvar oidentifierade på vinden. Då fanns en risk att församlingsmedlemmar eller anställda får tag i dem.

De gröna pergamenten analyserades med svepelektronmikroskop vid Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium. Foto: RAÄ. CC BY.

Pergamenten analyserades på Riksantikvarieämbetet
Fanny Stenback tog sen kontakt med Riksantikvarieämbetet, för att få hjälp att undersöka pergamenten närmare. Efter analyser med svepelektronmikroskop vid kulturarvslaboratoriet i Visby, visade det sig att pergamenten innehöll arsenik, närmare bestämt ett så kallat auripigment (arseniksulfid).

Fanny Stenback tror att pergamenten från Ludgo kyrka ursprungligen innehållit katolska texter från 1400-talet. När protestantismen sedan gjort sitt intåg i Sverige under 1500-talet återanvändes pergamenten som bokomslag till de nya kyrkotexterna.

– Att måla pergamenten gröna var helt enkelt ett sätt att dekorera dem och på så sätt återanvända dem med en ny funktion, säger Fanny Stenback.

Många samlingar innehåller ohälsosamma ämnen
För Kaj Thuresson, kemist vid Riksantikvarieämbetet, med lång erfarenhet att arbeta med hälsofarliga ämnen inom kulturarvsektorn, är Fanny Stenbacks upptäckt ett tydligt exempel på att många samlingar kan innehålla oanade hälsorisker, både för museipersonal och andra.

– Det krävs ofta kunskap för att inse att föremål man stöter på i en samling är giftiga. Det var tur att det var Fanny som hittade pergamenten, och inte en kyrkvaktmästare eller någon annan anställd. Om de hade börjat gräva bland föremålen och andats in arsenikpartiklar, hade de kunnat bli sjuka, säger Kaj Thuresson.

Kunskapsnivån varierar
På museer och inom andra verksamheter där man förvarar samlingar förekommer ofta ohälsosamma ämnen. Riksantikvarieämbetet har länge arbetat för att sprida information om hur personal ska hantera föremål för att undvika hälso- och miljörisker. Kaj Thuresson har i det arbetet besökt många arbetsplatser och han konstaterar att kunskapsnivån varierar.

– På vissa muséer sköts arbetsmiljöarbetet exemplariskt, medan det på andra arbetsplatser kan vara undermåligt. Ofta är det personberoende.

2015 initierade Riksantikvarieämbetet ett samarbete med Arbetsmiljöverket och flera statliga museer för att fungera som ett stöd för arbetsmiljöfrågor inom kulturarvssektorn. Bland annat har expertgruppen utvecklat en webbaserad kurs om hälsofarliga ämnen i samlingar.

Riksantikvarieämbetet har även givit ut ett antal informationsblad för hur farliga ämnen i samlingar ska hanteras, så kallade Vårda väl-blad (se länk nedan).

Fler universitetsbibliotek har upptäckt gröna dokument i sina samlingar. Foto: RAÄ. CC BY.

Arsenik i samlingar inte ovanligt
Att arsenik förekommer i samlingar är ingen nyhet, det har använts för konservering och insektsbekämpning sedan 1700-talet. Men att arsenikinnehållande pigment också förekommer i skriftsamlingar har det endast funnits knapphändig kunskap om.

– Det finns i enstaka samlingar i bibliotek och kyrkor, men det är nog vanligare än vi trott, säger Kaj Thuresson.

Efter att Riksantikvarieämbetet och Fanny Stenback presenterade sina resultat har bland annat Lunds universitetsbibliotek och Carolina Rediviva i Uppsala hört av sig och berättat att de också har upptäckt gröna dokument i sina samlingar. Det går att känna igen om en färg innehåller arsenik i form av auripigment, förklarar Fanny Stenback.

– Om man studerar ytan med lupp, ska man hitta små gula, bärnstensfärgade kristaller. Skrifterna är bemålade, men inte genomfärgade.

Även andra typer av arsenikföreningar kan förekomma i grön färg, till exempel hade de gröna böcker som hittades i Danmark nyligen målats med den mycket giftiga färgen parisergrön (se länk nedan).

Grönmålade skrifter behandlas försiktigt
Generellt rekommenderar Fanny Stenback att iaktta försiktighet för alla grönmålade skrifter på bibliotek och i arkiv som tillverkats före 1950. Dessa skrifter bör initialt behandlas som om de är farliga. Fanny Stenback framhåller att bibliotekarier och historiker inte alltid har kunskap om att det kan finnas hälsofarliga ämnen i samlingar.

– Använd skyddshandskar, ställ inte tillbaka skriften direkt, utan lägg den först i en låda för att skydda omgivningen mot dem. Vänd dig till en konservator som kan bedöma färgens ursprung. Eventuellt behöver skrifterna analyseras vidare, säger Fanny Stenback.

För Ludgo kyrka och den lokala församlingen återstår frågan hur man ska handskas med de giftiga pergamenten. Medan Fanny Stenback överväger en lämplig konserveringsmetod, förvaras pergamenten tills vidare i en plastlåda med tätslutande lock.

Tips och råd i arbetet med behandlade föremål

  • Om du inte har annan information, utgå från att ett behandlat föremål är giftigt.
  • Några enkla skyddsåtgärder räcker långt. Separera samlingen och arbetet med föremålet från skrivbordet och den övriga arbetsplatsen.
  • Märk tydligt ut behandlade föremål, även hyllor och rum där dessa föremål förvaras.
  • Använd alltid personlig skyddsutrustning, exempelvis skoskydd och engångshandskar.

Läs mer/Länkar

Ohälsosamma ämnen i samlingar (RAÄ)

Vårda väl-blad (bland annat “Arsenik i samlingar“)

“How we discovered three poisonous books in our university library“
Artikel skriven av två forskare vid Syddansk universitet.

E-utbildning om ohälsosamma ämnen i samlingar

Kursen riktar sig främst till personer med arbetsmiljöansvar för arbeten i samlingar, men även till alla som arbetar i eller med samlingar, exempelvis konservatorer, intendenter, kuratorer eller lokalvårdare. Kursen är kostnadsfri, men kräver registrering. Du hittar den här: klicka här!