Vi fortsätter vår serie av inlägg om annorlunda sätt att göra kulturarvssamlingar sökbara ”utforskningsbara” online. I ett tidigare inlägg presenterade vi prototypen och källkoden för en interaktiv tidslinje som vi utvecklade från grunden. I detta inlägg presenterar vi prototypen och användartestresultaten av en interaktiv tidslinjer där vi utgick från en av de få öppna källkodslösningar för generösa användargränssnitt som finns: VIKUS Viewer.
Att tänka i tid, oftast linjärt, är ett för många grundläggande perspektiv att se på och uppfatta historien. Vi på Riksantikvarieämbetet själva använder uttrycket ”Att tänka i tid” för att uppmuntra till att beakta de historiska djupen bakom många samhällsfrågor. Det är inte konstigt att tidslinjer därför har en lång historia som ett format för att illustrera och förstå historiska utvecklingsskeenden.
Det finns förstås också många exempel på digitala tidslinjer. Dels statiska sådana, men mer intressant för tillgängliggörande av kulturarvssamlingar är interaktiva sådana. Därför så valde vi att låta utveckla och testa (med användare och heuristik) den öppna källkodslösningen för interaktiva tidslinjer, VIKUS Viewer. Uppdraget att utveckla och testa prototypen tilldelas Delorean. En tidslinje behöver förstås fyllas med innehåll och eftersom Nationalmuseum har varit en av de organisationer som deltagit i vår utvärdering av generösa användargränssnitt gjorde de ett urval av målningar från deras samlingar tillgängliga i prototypen.
Så, hur bedömde då vår inhyrda UX Designer Sanna Vestin VIKUS Viewers användarupplevelse? Och vad tyckte våra testanvändare om prototypen?
Du kan läsa hela testrapporten online men den sammanfattas av Sanna så här:
”Under testerna observerades hur testanvändarna interagerade med VIKUS och de fick även svara på frågor om hur de upplevde gränssnittet. Resultatet från både observationerna och enkäten pekade åt samma håll – VIKUS är ett lustfyllt och visuellt sätt att utforska samlingar på, men det har en del brister. Det saknas vedertagna designmönster för navigation och sökfunktionalitet. De redaktionella innehållet känns också magert, användarna upplever att det saknas information om konstverken.
Detta till trots är användarna överlag positiva och anger att de blev inspirerade till att utforska mer. Flera användare ansåg att denna typ av gränssnitt tillgängliggör konsten, vilket de gladdes mycket åt. Användarvänligheten av gränssnittet bedöms initialt som något lågt, men det finns mer eller mindre enkla förbättringar man kan göra för att vidareutveckla VIKUS. När det gäller mobilanvändning och tillgänglighetsanpassning lämnar VIKUS mycket att önska, där krävs det större åtgärder för att få gränssnittet att leva upp till moderna standarder.”
Ömsom vin och ömsom vatten, men vi bedömer att med viss förbättring och vidareutveckling av VIKUS-ramverket har det god potential för arkiv, museer, och bibliotek som på ett lustfyllt vill göra hela eller delar av sina samlingar utforskningsbara online.
Du kan själv testa prototypen här. Källkod och dokumentation finns tillgänglig på Riksantikvarieämbetets GitHub.
