I mars anordnade Riksantikvarieämbetet, i samarbete med Nationalmuseum och Riksarkivet, konferensen Dela bilder på webben med IIIF.
Vad är egentligen IIIF? Namnet, som uttalas “trippel-i-eff“, står för International Image Interoperability Framework. Det är ett ramverk för att publicera bilder på webben. Genom att använda sig av standardiserade API:er kan museer, arkiv och bibliotek tillgängliggöra sina bilder i ett större sammanhang och dra nytta av gemensamma verktyg.
IIIF utvecklas av en grupp universitet och kulturarvsinstitutioner som har sett att de har liknande behov av att dela bilder på webben, och som vill skapa möjlighet för sina digitala besökare att titta på, jämföra, manipulera och annotera bilderna. De mest grundläggande funktionerna handlar om hur bilder visas, och vad du som användare kan göra med dem.
IIIF-manifest ger sammanhang
IIIF-manifest ger museer, arkiv och bibliotek möjlighet att presentera sina bilder i ett sammanhang, för att ge användarna en rikare upplevelse av ett föremål, till exempel ett brev, en bok eller en tidning. Manifestet knyter samman flera bilder i en begriplig ordning.
Säg att du har digitaliserat ett brev: Genom ett manifest, där bilder av kuvertet visas tillsammans med de skrivna arkens alla sidor i rätt ordning, ger du en mer fullständig bild av brevet än om du visar bilderna en och en. Detsamma gäller tidningar och böcker, som i ett manifest kan presenteras som hela verk snarare än som enskilda sidor. Här kan du till exempel läsa svenska dagstidningar som Kungliga biblioteket tillgängliggör med IIIF.
Gör en djupdykning
En annan viktig funktion är möjligheten att zooma in och panorera till detaljer i bilder, utan att behöva ladda hem tunga bildfiler. Beroende på vilken bildvisare du använder kan du dessutom hämta flera bilder och visa dem sida vid sida, eller som lager ovanpå varandra, för att jämföra dem.
IIIF ger dig tillgång till fler verktyg: Genom att använda annoteringar kan du göra anteckningar om hela eller delar av bilderna och på det sättet länka ihop dem med andra saker i samlingarna, med historiska personer eller med händelser. Annoteringar, tillsammans med OCR-tolkning och maskininlärning, kan också användas för att göra text i en bild, till exempel en scannad utställningskatalog, sökbar.
Eftersom jag själv är väldigt förtjust i historiska kartor är jag speciellt glad över möjligheten att georeferera kartor. När man georefererar en karta eller ett foto anger man koordinaterna för några punkter på bilden, så att ett kartprogram kan placera in kartan på rätt ställe i världen. David Rumsey Map Collection använder IIIF med några extra tillägg för att låta intresserade personer hjälpa till med georeferering av dess stora samling kartor. TORA-projektet på Riksarkivet tillgängliggör också historiska kartor via IIIF, länkade till de platser som kartorna avbildar.
I Sverige är det, så vitt jag vet, förutom Riksarkivet bara Nationalmuseum och Kungliga biblioteket som använder sig av IIIF än så länge. Alla tre publicerar bildsamlingar, och man testar också att publicera ljudinspelningar och video. Via Europeana har jag hittat mycket material som tillgängliggörs med hjälp av IIIF. Den här länken leder till en sökning där du kan börja botanisera.
Vill du veta mera?
Vill du veta mer om IIIF? Titta igenom presentationerna från konferensen och de länkar som finns där, eller besök IIIF:s hemsida.
