Om man vill få nya och fördjupade kunskaper om internet och digitaliseringens påverkan på samhället så är Internetdagarna ett givet val. Och det på två intensiva dagar (i år 25-26 november).
Konferensen arrangeras av Internetstiftelsen och är en mix av tunga keynotes-talare och olika tematiska spår. Och alltid intressant. I vart fall för den som tycker det är intressant att fördjupa sig om trender och insikter om internettet. (Jag noterade bara en person bland 1 500 deltagare som representerade kulturarvsområdet.)
För den som vill finns många presentationer att se i efterhand på Internetdagarnas sajt.
Jag valde två spår: Digital samverkan för en effektiv skola och Digital etik och moral. Några föredrag som jag tyckte var särskilt inspirerande och som jag kan rekommendera är dessa:
1)Â Â Â Â Â Forskaren och den digitala antropologen Katarina Graffmans gav oss ett brett perspektiv på barn och unga som “digitala varelser“. Vi vuxna har svårt att ta till oss hur unga fungerar. Det blir inte bättre av att ungas beteenden värderas utifrån “vuxna“ normer och förförståelser. Därför är Graffmans presentation “Självklart digital! Att vara ung på 2020-talet“ en bra snabbkurs för att förstå vuxenvärldens relation till ungas liv och mediebeteende. Därmed bra för alla som strävar efter att skapa verksamheter som är relevanta för unga. Så ta gärna en titt på den här videon från internetdagarna. Â Slutkläm: “ “Var inte så jävla ängsliga!“
En kommentar till ”Årets julklapp” mobillådan. Foto: Lars Lundqvist CC0
2)Â Â Â Â Â Ett annat intressant spår behandlade Digital etik och moral i en digital värld. Seminariet arrangerades och leddes av Sarah Larsson Bernhardt & Deeped Strandh. Tyvärr finns ännu ingen dokumentation från de presentationerna. Men något kan väl ändå sägas:
- Ashkan Fardost pekade på det problematiska med att ens försöka skapa ett “moraliskt internet“. Vad vore mänskligheten utan rebeller?
- Paula Fagerlund (Arbetsförmedlingen) talade om ledningens ansvar för att forma utvecklingen av AI och etiken kring det. Det får inte bli en isolerad IT-fråga utan måste rymma/ledas av många olika kompetenser, framförallt inom humaniora och även juridik.
- Att göra rätt utan att göra illa var UX-konsulten Per Axboms tema. Med stort engagemang och med stor rörelse pekade han på att vi under många år byggt digitala tjänster och verktyg som riskerar att utnyttja människors svagheter. Han menar att om tekniken ska bidra med något gott för alla människor så ska utvecklingen av tjänster som grundkrav vara icke-exkluderande. “Att göra rätt utan att göra illa måste bli en självklar del i all digital utveckling.“ (Pers lilla bok ”Digital omtanke”rekommenderas!) [Uppdatering: länk till Pers presentation]
- Kent Wistis poetiska berättelse kretsade kring att människans moral inte är annorlunda på nätet. Mycket av ilskan och hatet på nätet grundar sig på ensamhet och viljan att bli sedd och behövd.
3)Â Â Â Â Â Många kan relatera till att dåliga digitala tjänster föder dålig arbetsmiljö. “Digital arbetsmiljö“ har därför blivit en alltmer accepterad term som följd av alla urusla digitala lösningar. Samtidigt tas inte alltid problemen upp på vare sig APT:er eller i arbetsmiljöronder. Eller så hanteras klagomålen bara med en axelryckning. Jag vet inte om systemen inom sjukvården är de värsta. Men jösses vad jag tycker synd om överläkaren Uffe Hylin och hans kollegor som tvingas stå ut med riktiga skitsystem och därmed en vedervärdig digital arbetsmiljö!
Uffe hanterar saken med humor. Alternativet hade nog varit galenskap.
