Riksantikvarieämbetet skapar nya lösningar med vandringsutställningen Rädd eller beredd

I utställningsverkstaden i Visby är det full aktivitet. Det lappas och klappas för nästa vinter, men det är inte julafton siktet är inställt på. Här arbetas i stället för fullt med beredskapsutställningen Rädd eller beredd. Resultatet blir en ihopfällbar vandringsutställning som ska söka upp gymnasieungdomar över hela landet.

–  Vi testkör utställningen på några orter under hösten, men den officiella vernissagen är i Umeå 13 januari 2023. Det är tyvärr fredagen den 13, men vi får hoppas att det går bra ändå, säger Jesper Cederlund, med glimten i ögat. Han arbetar som projektansvarig på Riksantikvarieämbetets utställningsverkstad i Visby.

Rädd eller beredd är ett samarbetsprojekt mellan tre myndigheter. Statens försvarshistoriska museer – SFHM, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – MSB, samt Riksantikvarieämbetet.

Målgruppen är gymnasieungdom och syftet är att öka intresset och kunskapen om beredskapsfrågor i åldersgruppen, då MSB sett att kunskapen i gruppen är låg. Både SFHM och MSB har också haft svårt att nå den unga målgruppen. SFHM står för det historiska perspektivet på beredskapsfrågan, MSB har uppdraget att arbeta med beredskap i nutid och framtid, medan Riksantikvarieämbetets roll som museimyndighet är att arbeta med att utveckla utställningsmediet på ett sätt som kan komma museerna till del.

– Vi har våra olika roller och vi har samarbetat fantastiskt fint. Inte minst för att vi haft en extern projektledare som hela tiden kunnat se till helheten i projektet, säger Jesper Cederlund.

Ungdomarna ville bort från skärmen

Arbetet påbörjades redan innan pandemin och föregicks av en ordentlig målgruppsanalys där ungdomar, lärare och bibliotek tillfrågades om hur ungdomar tar till sig information. Då visade det sig att en av de viktigaste synpunkterna var att ungdomar inte vill lära sig enbart via skärmen.

– Ungdomarna vill inte bara lära sig hemma eller i skolan via skärm. De vill byta miljö, ta sig någonstans för att upptäcka något nytt och de vill också komma i kontakt med riktiga föremål. Det är spännande för oss som jobbar med utställningsmediet, så vi började tillsammans utveckla en flyttbar vandringsutställning, berättar Jesper Cederlund.

Flyttbart koncept som kan ge nytta åt fler

Utställningen utgörs av en container som är enkel att frakta med tåg, båt eller lastbil och som kan fällas upp till en omkring 36 kvadratmeter stor kvadratisk yta. Den ska ställas upp ungefär tre veckor i taget, huvudsakligen på skolgårdar runt om i landet under 2023 och 2024.

– Vi fick tag i en container som varit nere i Turkiet för att användas som fältsjukhus vid flyktingkrisen där i samband med Syrienkriget. I den har vi fått till en helhetsutställning med upplevelser, immersivitet där du som besökare kliver in i en tredimensionell miljö  och lärande i ett flyttbart format, berättar Jesper Cederlund.

En unik sak med utställningen är att den måste fungera som sin egen packlåda. Allt som behövs för utställningen måste finnas i containern även under transport. All utrustning har en given plats för att det ska fungera. Då utställningen ska sättas ihop och plockas isär många gånger, så materialen behöver vara både lätta och tåliga. En montör följer med och kommer att montera upp utställningen med hjälp av skolvaktmästare.

Projektet har också skapat ett samarbete med medlemmar ur de frivilliga försvarsorganisationerna – FFO som kommer att finnas på plats och hjälpa eleverna rätt på plats. På kvällstid kan sedan föreningarna själva använda utställningen för fortbildning och som samlingspunkt lokalt.

Samarbetsövningar kring olika beredskapsfrågor

Utställningen består av fyra stationer, en i vardera hörn, som bygger på samarbete kring ett tema där grupper om kanske tre – fem elever kommer fram till gemensamma lösningar.

En station har tema ”Prepping”. Där ska eleverna tillsammans välja ut fem föremål av 30 som de skulle ha störst nytta av i en nödsituation.

En andra station handlar om ”Källkritik” och med en specialkonstruerad radio så ska eleverna lyckas ratta in korrekt nyhetsförmedling i ett brus av närliggande falska kanaler och mindre sanningsenliga budskap. Lokala P4-stationer hjälper här till med nyhetsinläsningen.

En tredje station handlar om att lyssna på ”Livsöden” och ta del av föremål och vittnesmål från verkliga historiska kriser. Det kan handla om en reflexväst som användes vid den stora branden i Västmanland, där man också får lyssna på vittnesmålet från den brandman som bar västen, eller den mobiltelefon som användes för att ringa det första nödsamtal till 112 från attentatet på Drottninggatan.

Den sista stationen har arbetsnamnet ”Agera” och ställer eleverna inför tänkta problem som kan inträffa vid till exempel ett strömavbrott. Vid den stationen ska eleverna göra olika val under påfrestande situationer som kan uppstå under kriser.

– Då kan de få fundera över hur de får tag i sina föräldrar om de inte kan ringa dem, eller hur de ska kunna få tag i mat om betalkort inte fungerar, säger Jesper Cederlund.

Under tiden som eleverna utför uppgifterna kommer också själva utställningscontainern att bjuda på oväntade överraskningar. Genom fyra bildskärmar som visualiserar fönster ut från utställningen kommer en katastrof så sakteliga smyga allt närmare.

En fråga som arbetsgruppen fått, med anledning av Rysslands invasion av Ukraina, är om utställningen förändrats på grund av kriget. Men det har inte påverkat utställningen.

– Nej vi har inte anpassat utställningen så att vi har med krigshot som specifik kris. Den krisberedskap man lär sig i våra övningar är giltig för många olika typer av kriser, till exempel frågan om källkritik. Exemplen vi har med är hämtade från kriser i fredstid, säger Jesper Cederlund.

Utställningstekniska utmaningar

Utställningen innehåller många komponenter och utmaningar. Dels är den interaktiv och en immersiv upplevelse med bildskärmarna som simulerar omgivningen. Dels innehåller den verkliga föremål och väldigt mycket teknik som ska fungera ihop i en mobil vandringsutställning. Delarna får inte heller gå sönder under transport. Hundratals sladdar och uttag ska sitta ihop och kommunicera utan glapp. Tanken är att andra museer och utställare ska kunna lära av de metoder som tagits fram vid Riksantikvarieämbetets utställningsverkstad.

– Vi delar med oss av alla lösningar till andra museer, det är bara att höra av sig, säger Jesper Cederlund