Nobelpriset i medicin tilldelas i år den svenska dna-forskaren Svante Pääbo. Dna-forskningen har expanderat de senaste decennierna, även på kulturarvsområdet. Enheten Ancient DNA vid Uppsala universitet och Stockholms universitet utför dna-analyser åt forskare och ingår i samarbetsnätverket Heritage Science Sverige tillsammans med bland andra Riksantikvarieämbetet.
– Att Svante Pääbo får nobelpriset är det ultimata erkännandet för dna-forskningen som ett etablerat forskningsfält. Det är en kvalitetsstämpel. Och Svante Pääbo är en förgrundsgestalt inom fältet sedan 80-talet, säger Magnus Lundgren, koordinator vid Ancient DNA, en del av SciLifeLab, vid Uppsala universitet.
Svante Pääbos forskargrupp vid Max Planck-institutet i Tyskland har sekvenserat hela Neandertalmänniskans arvsmassa och kunnat visa att en del av detta dna finns kvar hos nutida människor, främst i Europa, Asien och Amerika. Hans forskning bidrog även till att upptäcka ytterligare ett människosläkte , Denisovamänniskan, vars arvsmassa främst finns representerad hos dagens människor i Sydostasien och i Stilla havet.
Även Nordens historia i nytt ljus
Svante Pääbos metoder har också kastat nytt ljus över vår nordiska historia. Magnus Lundgren berättar hur forskningen, av bland andra Mattias Jakobsson och Anders Götherström, visar på migrationsmönster på en makronivå.
– Man har kunnat se att människor som flyttat in till norden under stenåldern haft med sig jordbrukstekniken och att dessa under en tid levt parallellt med etablerade jägar-samlar-samhällen som haft ett ursprung ur andra populationer, säger han.
Vid Ancient DNA bedrivs inga egna forskningsprojekt. I stället utför man dna-analyser åt svenska och utländska forskningsinstitutioner och museer. Idag utförs ungefär två tredjedelar av analyserna åt arkeologer och en tredjedel åt biologer. Till exempel kan en arkeolog få svar på om olika individer i en grav är nära släkt. Eller undersöka tex. art och kön om det inte går att avgöra på annat sätt.
– Det kan vara dna direkt från ben eller annan vävnad från människor och djur, men också från tex. sediment och föremål av organiskt material. Det går att undersöka sjukdomsframkallande bakterier ur gamla gravar och så vidare. Metoder för analys av växtmaterial är under utveckling, säger Magnus Lundgren.
Tillsammans med andra undersökningar bidrar det till tolkningen av exempelvis en grav.
– Det fina idag är att detta inte längre är att betrakta som spjutspetsforskning som bara ett fåtal forskare har tillgång till. Man måste idag inte vara Svante Pääbo, utan vi kan hjälpa till och bistå forskning mot en relativt modest avgift, säger Magnus Lundgren.
Nya tolkningar
Ett exempel på när en grav fått omtolkas efter att ha undersökts med dna-teknik är den krigargrav som påträffades på Birka och där man förutsatte att det var kvarlevorna av en man som låg i graven. dna-analys visade att det var kvarlevor av en kvinna i graven. Just den undersökningen gjordes inte vid Ancient DNA, men man har bidragit till undersökningar på Sveriges tidigast kända människa, den 12 000 år gamla så kallade Österödskvinnan.
Heritage Science i Sverige
SciLIfeLabs Ancient DNA-enhet ingår i nätverket Heritage Science Sverige. Heritage science är ett internationellt etablerat forskningsområde som förenar naturvetenskap, humaniora och teknik i syfte att öka och förmedla kunskaper om kulturarvet. Riksantikvarieämbetet är sammankallande i nätverket. Nätverkskontakten är viktig för Ancient DNA.
– Det bidrar till att kontaktytorna mellan forskare ökar och för oss ger det en förankring i kulturarvsvärlden. Även om vi såklart byggt upp en kompetens kring frågeställningar kring kulturarv är vår kunskap i grunden teknisk, biologisk och genetisk, säger Magnus Lundgren.
Nästa Heritage Science-konferens äger rum redan den 8–9 november 2022.
Öppna forskningsdata genom Svedigark
De projekt som nyttjar Ancient DNA:s tjänster äger själva sina data. Detta gör att Magnus Lundgren och hans kollegor inte delar med sig av projektdata om inte projektledaren specifikt önskar detta. Däremot hjälper man gärna till och underlättar för forskarna att tillgängliggöra sina data. Magnus Lundgren sitter själv i styrgruppen för Svedigark, ett samarbete för att länka samman och tillgängliggöra forskningsdata. I första steget är Svedigark ett projekt med finansiering i sex år, där även Riksantikvarieämbetet medverkar.
Internationellt samarbete genom Iperion HS
Heritage science, att koppla samman humaniora och naturvetenskap på kulturarvsområdet, är ett relativt nytt forskningsfält i Sverige. Men internationellt har det varit stort länge. Iperion HS är ett internationellt samarbetsprojekt som med stöd från EU samlat över 70 olika aktörer som samverkar kring kompetens och analysmetoder. Forskare med stöd av projektet har genomfört analyser på Ancient DNA, liksom på Kulturarvslaboratoriet i Visby, senast från Italien, september 2022. Även svenska forskare har genom samarbetet fått möjlighet att utföra undersökningar vid laboratorier i andra länder.
Mer om Ancient DNA och SciLifeLab
Ancient DNA är en enhet under Uppsala universitet och Stockholms universitet. Ancient DNA ingår i det större konsortiet SciLifeLab som är ett samarbete mellan fler lärosäten. Verksamheten är statligt finansierad och utför dna-analyser åt forskningsprojekt och museer inom Sverige och internationellt. Enheten har experter inom osteologi, molekylärbiologi och analys av dna-data. Sammanlagt arbetar fem personer i Uppsala och Stockholm vid enheten.
