På Riksantikvarieämbetet pågår ett arbete med att ta fram ett nytt, uppdaterat register som på sikt ska innehålla information och kunskapsunderlag om all bebyggelse med identifierade kulturvärden i Sverige. Under 2024 kommer registret att lanseras publikt genom Riksantikvarieämbetets tjänster för öppna kulturarvsdata.
Tillgänglig information och kunskapsunderlag om bebyggelsens kulturvärden skapar förutsättningar för aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen att få den överblick de behöver. På så sätt minskar vi riskerna att på sikt förlora det byggda kulturarvet. Bygglovshandläggare, planarkitekter, byggnadsantikvarier, fastighetsägare, byggherrar, hantverkare och ingenjörer är exempel på aktörer som har behov av kunskapsunderlag om bebyggelse med kulturvärden.
Bidrar till ett hållbart samhällsbyggande
Bebyggelse med kulturvärden är en kraft i utvecklingen av ett hållbart samhälle med goda livsmiljöer. I samhällsbyggandet bidrar den till stärkt tillväxt genom att skapa attraktiva platser där människor vill leva, bo och arbeta. Återanvändning och återbruk av befintlig bebyggelse bidrar också till cirkulär ekonomi, det hjälper till att minska samhällets resursanvändning och miljöpåverkan.
Viktigt inom kommunal samhällsbyggnadsprocess
Lenore Weibull arbetar som kommunantikvarie i Vallentuna kommun och i sitt arbete använder Lenore nuvarande Bebyggelseregister ofta. I bygglovsärenden är informationen i Bebyggelseregistret användbar eftersom inventeringar är viktiga vägledande underlag – det hjälper kommunantikvarien att ligga steget före och att lyfta kulturmiljövärden i samhällsbyggnadsprocessen.
Inom kommunen kompletterar information om bebyggelse med kulturvärden det arbetsmaterial och kartor som används dagligen av dem som arbetar med samhällsbyggnad. Registret för bebyggelse gör värdering och inventering av bebyggelsen tillgängligt för samtliga tjänstemän.
– Det är urvalet, formuleringar och dokumentationen som bidrar till att kulturmiljöfrågor får ta plats bland lager i kartsystemet. Det innebär även en enkel tillgång till historia. Att registret är nationellt innebär en tyngd och trygghet för att kunna lita på systemet, säger Lenore Weibull.
Information om bebyggelse med kulturvärden används i olika sammanhang
Det finns även myndigheter och organisationer som inte är direkt kopplade till samhällsbyggnadsprocessen som efterfrågar information om bebyggelse med kulturvärden.
Myndigheten för kulturanalys (MYKA)
Myndigheten för kulturanalys använder delar av information om bebyggelse med kulturvärden för uppdraget om framställan av officiell statistik om kulturmiljö. För den officiella statistiken ställs sju kvalitetskriterier: relevans, noggrannhet, aktualitet, punktlighet, tillgänglighet och tydlighet, jämförbarhet samt samstämmighet (SFS 2000:99).
MYKA använder uppgifter om byggnadsminnen respektive statliga byggnadsminnen. I huvudsak handlar det om antal nytillkomna respektive hävda per år samt byggnadsminnen uppdelade per huvudgrupp, nedbrutet per län.
För MYKA skulle det vara mycket fördelaktigt om det gick att samla in mer information om skyddad bebyggelse på kommunal nivå, denna information saknas i stort inom den officiella statistiken. MYKA menar att Bebyggelseregistrets inrapporterade uppgifter på sikt skulle kunna täcka det behov de har kring att följa utfallet av kommunalt kulturmiljöarbete.
– Utveckling och uppdatering av Bebyggelseregistret hoppas vi ska möjliggöra ökad kvalitetssäkring av inrapporterade uppgifter. Potentiellt möjliggör det också för oss att hämta data med hjälp av API i framtiden. För att vi ska kunna arbeta långsiktigt med statistiken är det viktigt med kontinuitet och kvalitetskontroll i uppgiftsinsamlingen, säger Malin Weijmer, utredare och analytiker på Myndigheten för kulturanalys.
Storstockholms brandförsvar
Storstockholms brandförsvar, ett förbund på tio kommuner, använder framförallt informationen i bebyggelseregistret för att hitta vilken typ av värde och skydd en viss byggnad har erhållit. Informationen används vid tillsyn och handläggning av bygglovsärenden.
Vid tillsyn värderas brandskyddet i förhållande till byggnadens skyddade värde. Till stöd för denna bedömning finns skyddsbestämmelserna för byggnadsminnen (statliga, enskilda, kyrkliga) som enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) har ett påtalat fokus för tillsyn. Dessa byggnader medför ofta en mer tidskrävande process då Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Stockholms stadsmuseum och stadsbyggnadskontoret ska konsulteras i de fall brandförsvaret har krav på förebyggande och tekniska åtgärder som medför ingrepp i en byggnad.
– Vid tillsyn/handläggning söker vi vilket skydd en byggnad har, framförallt om det är ett kyrkligt kulturminne, enskilt byggnadsminne eller ett statligt byggnadsminne. Men även om en byggnad har en ”färgkod” utfärdat av Stockholms stadsmuseum. Kartsystemet, att kunna få information om en byggnad och byggnader i dess närhet, är mycket användbart för att hitta objekt för bedömning av värde och skydd, säger Anders From, brandinspektör på Storstockholms brandförsvar.
