KRÖNIKA AV TOM SANDSTRÖM
Riksantikvarieämbetet har nyligen haft möjlighet att tillbringa en dag på konstnärshemmet Brucebo utanför Visby för att testa ett nytt spännande analysinstrument.
Utrustningen som läser av ytor med en liten röntgenstråle för att identifiera grundämnen kallas för XRF (röntgenfluorescens) och ingår i en fortsatt satsning för att kunna tillgängliggöra avancerad specialutrustning genom samarbeten med Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium.
Instrumentet är en del i laboratoriets roll som nationell resurs, och ska kunna transporteras till ett museum, en kyrka, eller annan plats där det finns objekt som inte är möjliga att flytta till ett laboratorium.
 |
 |
Vår nya XRF har landat – En Crono makro-XRF från Bruker med mäthuvud på motoriserat bordsstativ. Foto: Tom Sandström (CC BY).
Ett mobilt instrument för känsliga föremål
På Brucebo har utrustningen testats för att säkerställa att den enkelt kan packas ner och transporteras, för att sedan smidigt sättas upp i olika miljöer. Instrumentet har en relativt liten mätpunkt, ner till 0,5 mm, vilket är viktigt när man vill urskilja mindre detaljer.
Det som är mest intressant är att man snabbt kan skanna en yta upp till 60 X 45 cm, vilket i praktiken betyder att man kan analyser ett helt konstverk i den storleken på bara några timmar utan att ta prov eller ens behöva vidröra ytan. Instrumentet förflyttar sig då över ytan och bygger upp en karta från flera tusen mätpunkter.
 |
 |
Instrumentet på plats vid Brucebo redo för analys. Foto t.v.: Magnus Mårtensson (CC BY). Foto t.h.: Elyse Canosa (CC BY).
På Brucebo – ett konstnärshem från förra sekelskiftet
Brucebo är museum för den kanadensiska impressionisten William Blair Bruce och hans fru Carolina Benedicks-Bruce, en av våra svenska kvinnliga pionjärer inom skulptur. När Carolina påbörjade sina studier 1881 på Kungliga konstakademin så var hon bara den tredje kvinnan att lyckas tränga igenom denna då mansdominerade domän.
Här valde vi att titta på en del av ett porträtt som William målat av sin fru, en hyllning till Carolina som konstnär.
 |
 |
Carolina framför Sankt Göran och draken, penslar i hand, och med en av hennes skulpturer vid sin sida (William Blair Bruce, 1899). Bilden till höger visar området som analyserats. Foto: Tom Sandström (CC BY).
En karta för varje grundämne avslöjar konstnärens palett
På endast 40 minuter har vi kunnat läsa av och kartlägga vilka olika grundämnen som finns inom ytan och därmed kunnat identifiera flera av färgerna som konstnären haft på sin palett. Förekomst av kvicksilver avslöjar det röda pigmenten cinnober. Blyvitt, ett annat giftigt pigment, förekommer fortfarande under den här tiden men här har William använt zinkvitt för alla vita områden, även om vi ser att det finns blyvitt i grunderingen. Andra färger som vi kan se är koboltblått och kadmiumgult. Genom att studera kartorna kan man se var och hur olika färger har applicerats och blandats, och även se att det finns dolda underliggande penseldrag i olika färger som använts för att bygga upp motivet.
Förekomst av grundämnena zink (Zn), kvicksilver (Hg), kobolt (Co) och kadmium (Cd) kartlagda. Ljusare partier visar högre koncentrationer. Genom att färglägga kartorna blir det tydligt var olika pigment förekommer och hur motivet har byggts upp. Foto: Tom Sandström (CC BY)
Inte bara målningar
Instrumentet är lika användbart för att utföra metallanalyser på arkeologiska föremål, hitta färgrester på runstenar, eller för att fastställa förekomst av skadliga ämnen som arsenik som kan ha applicerats förr i tiden för att skydda samlingar från insektsangrepp. Utrustningen kommer att vara tillgänglig genom Riksantikvarieämbetets gästkollegeprogram.
Tom Sandström är utredare vid Riksantikvarieämbetets kulturarvlaboratorium.
