Illegal handel med kulturföremål – hur stort är problemet?

Den 2-3 december 2015 genomfördes en samnordisk konferens mot illegal handel med kulturföremål. Initiativtagare var norska kulturdepartementet och konferensen ägde rum på Nasjonalbibliotek i Oslo med medverkande från samtliga fem nordiska länder.

Konferensen vände sig i huvudsak till myndighetsrepresentanter och syftet var att hitta effektiva samarbetsformer för de nordiska länderna i kampen mot den illegala handeln. FN:s artikel 2199 som antogs i februari 2015 anger att medlemsländerna ska vidta åtgärder mot den illegala handeln med kulturföremål, mot bakgrund av att den kommit att segla upp som en viktig inkomstkälla för terrorstämplade organisationer.

Av deltagarna kom drygt 20 från Sverige. Från Riksantikvarieämbetet deltog fyra personer. Här följer ett sammandrag av kunskapsdelningen under de två dagarna.

Efter att norska kulturministern inledningstalat och Unescos ordförande Irina Bokova berömt konferensen via videolänk lämnade dagens moderator Esper Hernes från Norsk Kulturråd över ordet till dagens första föredragshållare Frederik Rosén från Dansk Institut for Internationale Studier.

Brottslighetens omfattning

Rosén koncentrerade sig på att tala om brottslighetens omfattning. USA har uppskattat att verksamheten ger IS intäkter på 100 miljoner US-dollar årligen. En tredjedel av Iraks kulturella skatter ligger under IS-kontrollerat område. IS har inrättat ett departement som närmast kan översättas till “Department for precious resources“. Samtidigt står det klart att fler grupper än IS profiterar på konfliktsituationen. Det finns omtalade utgrävningar som genomförts på Assad-kontrollerat område.

“Det gäller att släcka marknaden“

Arkitekten Dima Chahin från Norsk Institutt for Kulturminnesforskning, Niku, tala om att det finns två huvudsakliga strategier mot förstörelse av kulturarv i konfliktområden. Den traditionella handlar om att höja den lokala medvetenheten om skatterna och kulturarvet, även i grannländerna. Det mindre traditionella sättet är att minska efterfrågan. Plundringen upphör när den inte längre är lönsam.

– Släcker vi marknaden som vi lyckats med kring blodsdiamanter och Elfenben är mycket av problemet löst, sa Chahin.

Hur ett smuggelnätverk kan se ut

Professor Neil Brodie, University of Glasgow, har tittat på den illegala marknaden för kulturföremål generellt och redogjorde genom ett exempel för hur ett typiskt nätverk kan se ut. Med flödesscheman och namngivna smugglare tecknade han en bild av ett nätverk med förgreningar i flera länder i Mellanöstern liksom till Storbritannien och USA. Kontakterna går sedan till flotta antikvitetsförsäljare som i sin tur står i kontakt med auktoriserade konservatorer som kan bedöma varornas värde. Hur mycket som sker i god tro är svårt att säga.

– Självsaneringen i branschen fungerar uppenbarligen inte. Påföljderna i rättssystemet fungerar inte heller avskräckande. Straffen som utdöms är ingenting som påverkar dem som håller på, sa Brodie.

Stenbyster från Palmyra såldes på E-bay

Professor Rubina Raja redogjorde för hur universitetet i Århus i Danmark under en längre tid arbetat med “Palmyra portrait project database“. 3 000 stenansikten från Palmyra som finns utspridda, främst på museer, runt om i världen har katalogiserats i en databas. Databasen gör att arbetet med att upptäcka illegal handel med föremålen underlättats avsevärt. Stenbyster från Palmyra har varit till salu på marknaden varje år de senaste fem åren.

– Stora välkända auktionshus sålde dem 2010 och 2011. Både Christie´s och Sotheby´s, sa hon

Efter att frågan uppmärksammats har försäljningen gått ner. Elva byster såldes 2011 mot bara två upptäckta fall 2014 och två 2015. Båda försäljningsförsöken 2015 ägde rum på E-bay.

Interpols databas – öppen för alla

Interpol har en förteckning över eftersökta kulturföremål på sin webbplats. Sedan 2009 kan vem som helst som registrerar sig får möjlighet att söka i databasen. Francoise Bortolotti från Interpol redogjorde för det internationella arbetet. Varje år gör de affischer med de mest eftertraktade föremålen. “The most wanted works of art“. Sedan de började efterlysa särskilt eftertraktade objekt har 59 av 522 föremål kommit tillrätta.

Auktionsbranschen har all möjlighet att söka i Interpols register innan de säljer värdefulla föremål. Ett exempel är altartavlan med medeltida figurer från Evertsbergs Kapell som stals hösten 2013 av den nu dömde så kallade “spanska kyrktjuven“. Altartavlan lyftes fram av Interpol på förstasidan. Ändå såldes den samtidigt av ett ansett auktionshus i Stuttgart. Lyckligtvis är Altartavlan nu tillbaka i Evertsberg.

Smuggelrutter över Balkan

Linda Ervik arbetar för de nordiska ländernas tull- och polissamarbete, stationerad i Sofia, Bulgarien. Hon talade om möjliga smuggelrutter från Mellanöstern till Nordeuropa. Enligt Ervik tar varor och människor samma väg in i Europa: genom Serbien, via Ungern vidare norrut. Enligt Ervik verkar det inte som att plundrade kulturföremål följer med flyktingströmmarna till Europa i någon större omfattning.

Vid gränsen mellan Bulgarien och Turkiet, en av världens mest trafikerade gränsövergångar kontrollerar tullen ungefär var 20:e lastbil. Framförallt är det människosmuggling, vapensmuggling och narkotikasmuggling som är i fokus. Kulturhistoriska föremål kommer lång ner på prioriteringslistan.

Hur arbetar polisen?

Representanter från polis i Sverige, Norge och Danmark diskuterade läget i respektive land när det gäller kulturarvsbrott. Kenneth Mandergrehn (Sverige), hade den tacksamma uppgiften att berätta att svenska polisen nu satsar på en arbetsgrupp med fem utredare som ska koncentrera sig på kulturarvsbrott. Rekryteringen pågår.

Tullen behöver tillgång till kulturkompetens

På samma sätt som polisen presenterade tullen i de nordiska länderna ett trepartssamtal. Från Sverige deltog Martin Johansson. Enigheten var stor om att det är viktigt att tullen har tillgång till expertis att få tag i för att avgöra om ett misstänkt föremål ska hanteras som smuggelbrott.

Riksantikvarien: “Allting har alltid sin fördel“

Konferensens första dag avslutades med en nordisk panel. Riksantikvarie Lars Amréus representerade Riksantikvarieämbetet i panelen. Hans ord avslutade första dagen:

– Jag brukar hänvisa till ett av mina favoritordspråk “Allting har alltid sin fördel“. I allt det dåliga som händer så är en fördel att vi börjar samarbeta mer. De som ägnar sig åt illegal handel med kulturföremål ska sova dåligt på natten. Vi kommer att samverka hårt för att göra vad vi kan för att sätta stopp för deras brottslighet, sa han.

Den andra dagen var huvudsakligen inriktad på det framtida samarbetet. Bland annat föreslogs att en policygrupp kommer att arbeta vidare med förslag till konkreta åtgärder länderna emellan 2016.

Text: Emil Schön