Många har väntat på resultaten från den stora utgrävningen i Gamla Uppsala, som pågick mellan åren 2012 och 2013. Nu presenteras rönen i två publikationer, dels den vetenskapliga rapporten “At Upsalum – människor och landskapande“, dels den populärvetenskapliga boken “Gamla Uppsala – människor och makter i högarnas skugga“. Och det är en helt ny bild av platsen som målas upp!
Forskarna är överraskade av den sociala mångfalden. Tidigare har historien om Gamla Uppsala mest handlat om sveakungar, pampiga gravhögar och den stora hallbyggnad, som härskarna lät uppföra under vendeltid (550-800 e. Kr).
Men nu har forskarna synliggjort alla de andra som levde och verkade här; krukmakare, boskapsskötare, textilhantverkare och smeder. Här fanns ett myller av barn, kvinnor och män. Slavar, krigare och aristokrater levde sida vid sida i den by som grävdes ut, och som anlades runt år 600 e. Kr.
Under vikingatid (800-1050 e. Kr) expanderade boplatsen, och totalt har arkeologerna undersökt nio gårdar. Det kan ha funnits bortemot 50 samtida gårdar här – det rör sig om en tätort som inte förekom på andra ställen i dåtidens Sverige.
Bybornas uppgift var att leverera produkter till härskarna. Men inte bara befolkningens arbete har gått att spåra, utan också deras tro. Mängder av rituella depositioner, bland annat husoffer, ger en inblick i vardagsreligionen. Intill byn har forskarna också undersökt ett gravfält från vendeltid och vikingatid. Även här var de sociala skillnaderna tydliga. Vissa brändes på bål med jaktfåglar, glaskärl och spelpjäser – medan andra inte fick några gravgåvor alls.
Stolpmonument
En av upptäckterna i Gamla Uppsala blev en världsnyhet. Det rör sig om ett stolpmonument från 600-talet. Det bestod av två nästan kilometerlånga stolprader alldeles i närheten av högarna. Minst 270 tallar hade huggits ned och placerats i djupa gropar med sex meters mellanrum. Över 300 ton sten hade samlats in för att stötta de 7,5 meter höga stolparna. Vilken arbetsinsats! Troligtvis har åtminstone den ena stolpraden flankerat en processionsväg, men stolpmonumentet kan också vara en helig avgränsning för kultplatsen.
Även den medeltida byn har undersökts, som delvis är från den tid då Sveriges första ärkesäte förlades hit, och då en domkyrka byggdes i Gamla Uppsala.
En helhetsbild av Gamla Uppsala
Det rör sig alltså om en plats med en ovanligt lång kontinuitet, där man kan se hur makt och religion gått hand i hand under århundradena. Utifrån de nya resultaten kan äntligen en helhetsbild av Gamla Uppsala presenteras, där vanliga människor; män, kvinnor och barn blir synliga. Det blir så tydligt att platsen är så mycket mer än sina högar. Visst var Gamla Uppsala en viktig plats vad gäller politik, religion, juridik – men här pågick även hårt arbete och vardagsliv för dem som inte hörde till eliten.
Den arkeologiska undersökningen i Gamla Uppsala utfördes av Arkeologerna, Statens historiska museer, SAU och Upplandsmuseet.
Vid pennan,
Kristina Ekero Eriksson
Tips! På Gamla Uppsala museum har du just nu möjlighet, genom den nya VR-upplevelsen, att kliva tillbaka 1400 år i tiden.
Förstår inte riktigt, vad är nytt? Trodde man inte att det fanns andra än kungar där tidigare?
Arkeologerna kände sedan tidigare till att det fanns en stor bebyggelse nära högarna, men det är först nu som man undersökt ett större antal gårdar och ett närliggande gravfält och därmed kunnat se de stora sociala skillnaderna bland dem som bodde i Gamla Uppsala. Tack vare resultaten kan en fördjupad bild av livet i Gamla Uppsala ges, där inte bara härskarna, högarna och hallen, står i fokus!
Ok, tackar. Måste ta mig dit i sommar och titta, var alldeles för länge sedan.
Väldigt spännande plats.
Finns det några källor för att politik och juridik har bedrivits i Gamla Uppsala?
Hej Thomas! Gamla Uppsala var troligen platsen för ”alla svears ting” som Snorre Sturlasson skriver om. Du kan läsa mer om detta i arkeologen Torun Zachrissons artikel i antologin ”Gamla Uppsala i ny belysning”, som du finner här: http://www.academia.edu/10052965/Gamla_Uppsala_-_p%C3%A5_nytt._I_Gamla_Uppsala_i_ny_belysning._Red._O._Sundqvist_and_P._Vikstrand._2013
Religionshistorikern Olof Sundqvist har också skrivit om Gamla Uppsalas politiska betydelse, bland annat i An arena for higher powers, som är en fantastisk bok för den som vill fördjupa sig i hur makt utövades under yngre järnålder.
Angåenda svar på Thomas fråga:
Fast Torun påvisar ju inte alls något utan resonerar bara om ett möjligt ting med samma ord som du Kristina
”Gamla Uppsala var troligen platsen för alla svears ting, vad som måste tolkas som ett allting. Detta kallas intressant nog Distingen…”
Och hon stöder väl sig mycket på Sundqvist, som i sin tur också bara gör antaganden.
Ser du inte en risk med att man i så hög grad tolkar med andras antaganden och hypoteser som grund? Det blir ju ett ganska stort avstånd mellan de arkeologiska fakta som framkommer, och den hypotetiska, eller rent av spekulativa bakgrundskunskap man försöker tolka det hela utifrån?
Hej Yngwe!
Att hålla ting vid tingsplatser var troligen ingen ovanlig företeelse under yngre järnåldern. Till exempel finns tingsplatser nämnda på runstenar, exempelvis U 225 och U 212, och i Vita Ansgarii berättas om ting både på Birka och på ett annat ställe som inte namnges. Att det skulle ha funnits ett ting i Gamla Uppsala, som Snorre Sturlasson påstår är alltså inte orimligt på något sätt.
Intressant att man återigen till så stor del förlitar sig på Snorre. Under lång tid sågs ju källvärdet för hans sagor som högst begränsat, inte minst det aktuella avsnittet i Olov heliges historia som väl ganska starkt ifrågasatts.
Om du så skulle gräva fram en konungatron med tillhörande kungalängd skulle kommentaren bli ”Snorre kan man inte lita på” :)
En del har så svårt för Uppsalas prakt att det är smått overkligt.
Mycket intressant det här! Jag har nyss läst Go Gräslunds bok om Beowulfkvädet( Och även läst dina böcker Gamla Uppsala och Vikingatidens vagga) Min fråga är, har det kommit fram något mera om kopplingen mellan Svear och Gutar? Tex varför Svearna var så intresserade av Gotland?
kul att man hittat kopparoxid två rader vid dessa furu pelare var de teleledningar från förr?
vikingatiden hade nog mer kunskap än vi får veta ;)