Hur kan heritage science i Sverige växa vidare? Det var temat för årets Heritage Science Sverige Forum, som nyligen hölls på Historiska museet i Stockholm. Bland annat diskuterades erfarenheterna från Storbritannien, där koordinationen av forskning inom heritage science framgångsrikt samlats.
Hur kan det svenska arbetet inom heritage science stärkas? Hur kan antalet tvärvetenskapliga forskningsprojekt öka? Och vilka möjligheter finns till ett mer formaliserat samarbete inom heritage science?
Det var några av de frågor som diskuterades under Heritage Science Sverige Forum 2022, som innehöll både föredrag och workshoppar. Årets konferens, den femte i ordningen, var ett samarrangemang mellan Historiska museet och Riksantikvarieämbetet och hade som tema Heritage science – Vägen framåt.
– Det är härligt att kunna träffas fysiskt igen efter pandemin som tvingat oss att ses digitalt. De digitala konferenserna har också varit bra, men alla samarbeten börjar med dialog och ett fysiskt möte ger större utrymme för det, sade Stefan Nilsson på Riksantikvarieämbetet, som inledde första dagens program.
Heritage science har etablerats som begrepp
De senaste fem åren har heritage science successivt etablerats i Sverige. Ett viktigt steg var bildandet 2017 av nätverket Heritage Science Sverige, HSS, som idag består av ett trettiotal museer, samlingar, myndigheter, universitet och forskningsorganisationer. Konferensen HSS Forum, som arrangerats årligen sedan 2018, har också varit starkt bidragande till att samla såväl forskare som praktiker inom heritage science.
Svensk infrastruktur ligger några år framåt i tiden
En utmaning framöver är att försöka skapa en permanent nationell infrastruktur för heritage science. Det skulle stärka den svenska forskningen inom heritage science, men också möjliggöra svensk medverkan i det europeiska samarbetet E-RIHS.
– En del av detta arbete är att synliggöra kulturarvet i den nationella svenska forskningsagendan. Den resan kommer att kräva insatser av många aktörer på hög nivå, sade Stefan Nilsson, på Riksantikvarieämbetet.
– Det vi kan göra nu är att är att synliggöra det som finns. Många aktörer i Sverige har kapacitet eller utrustning som vi kan lyfta fram och tydliggöra. Nätverket Heritage Science Sverige och den här konferensen bidrar till det, sade Stefan Nilsson.
Internationell utblick – Heritage science i Storbritannien
I Storbritannien bildades National Heritage Science Forum under 2013 av museer, universitet och forskningsorganisationer. Syftet var att främja heritage science och öka tvärvetenskapliga samarbeten. Organisationen var resultatet av flera års arbete och ansträngningar, berättade huvudtalaren Caroline Peach från National Heritage Science Forum i sin presentation om Storbritanniens framväxande heritage science-landskap.
En utredning i det brittiska överhuset 2005 var en avgörande startpunkt, berättade Caroline Peach. Sedan dess har en rad beslut och insatser successivt fört heritage science allt högre upp på forskningsagendan. Inom kort påbörjas etablerandet av en ny forskningsinfrastruktur för heritage science i Storbritannien, som beräknas vara igång under 2024.
– För att komma så här långt har det krävts ansträngningar från flera olika håll inom heritage science-communityn. Vi har haft goda kontakter med vårt vetenskapsråd, och vi har också gynnats av möjligheten att föra upp frågan på högsta politiska nivå, sade Caroline Peach.
Caroline Peach gav också några råd till hur Sverige kan etablera en egen infrastruktur.
– Att formulera gemensamma mål som alla i den svenska heritage science-communityn kan ställa sig bakom är nödvändigt. Men det är också viktigt att visa hur en infrastruktur inom heritage science i Sverige kan gynna svensk forskning i stort, i synnerhet på internationell nivå.
Ny nationell infrastruktur för arkeologi – ArchLab
De cirka sextio deltagarna vid konferensen – framförallt från museer och samlingar, men även flera myndigheter, universitet och det privata näringslivet var representerat – fick också ta del av ett framgångsrikt forskningssamarbete på hemmaplan.
Nyligen beslutade Vetenskapsrådet att prioritera ArchLab som ny nationell forskningsinfrastruktur för laborativ arkeologi, med möjlighet att söka särskild finansiering. Philip Buckland, föreståndare för Miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå universitet, berättade i sitt föredrag om att tio års hårt arbete ligger bakom förslaget, där fem forskningsinstitutioner samordnat sina resurser. Vetenskapsrådets besked kommer att innebära ett lyft för den arkeologiska forskningen i Sverige, konstaterade Philip Buckland.
– En stor fördel är att vi kommer att få en ökad kontinuitet, både vad gäller kunskap och färdigheter. Det blir lättare att få tillgång till både resurser och forskningsmetoder, sade Philip Buckland.
Ökat samarbete
Huruvida heritage science på sikt skulle kunna bli en ny nationell forskningsinfrastruktur eller om det svenska samarbetet ska formaliseras på något annat sätt diskuterades vid flera tillfällen under de två halvdagar som konferensen pågick. Nätverket Heritage Science Sverige startar under vintern en ny arbetsgrupp för att se över vilka möjligheter som finns, berättade Stefan Nilsson vid Riksantikvarieämbetet.
– Jag hoppas och tror att ett formaliserat samarbete kan gå snabbare för oss än det gjorde i Storbritannien. Vi kan hämta en hel del inspiration från det och andra länders arbete, sade Stefan Nilsson.
Nästa års konferens
Snart påbörjas också arbetet inför nästa Heritage Science Sverige Forum. Ambitionen finns om en större konferens där, förutom dialog och workshop, också aktuella forskningsprojekt kommer att presenteras.
Exakt hur nästa års konferens ska utformas, var den kommer att hållas och vilka som ska arrangera återstår att se. Det behövs att flera organisationer som samarbetar för att få till ett bra arrangemang och Riksantikvarieämbetet är gärna med i planeringen, konstaterade Stefan.
– Tack för fina dagar, hoppas vi ses snart igen! sade Stefan Nilsson.
Text och foto: Henrik Lundström, vetenskapsjournalist.
Om Heritage Science Sverige Forum
Konferensen har anordnats varje år sedan 2018 av nätverket Heritage Science Sverige. Nätverket består av ett trettiotal svenska organisationer: museer, samlingar, myndigheter och forskningsorganisationer.
Syftet med nätverket är att:
- främja samarbeten inom heritage science
- synliggöra heritage science som forskningsområde
- synliggöra och öka tillgängligheten till kompetenser, tekniker och utrustning
- etablera en nationell, distribuerad infrastruktur för heritage science
- främja möjligheterna för Sverige att ansluta sig till E-RIHS eller andra internationella infrastrukturer.
Läs mer om nätverket för heritage science i Sverige
