Publicerat

Podiet med tre män och en kvinna. På väggen bakom sitter massor av tavlor med världens olika flaggor.

Ola Wetterberg (i mitten) var ordförande för ICCROMs 33:e generalförsamlingsmöte och ledde ländernas delegationer igenom mötets många procedurer och livliga diskussioner. Foto: Gunilla Lagnesjö (CC BY).

Delegater från Sverige och ett 80-tal andra länder samlades i Rom när ICCROM höll sitt 33:e generalförsamlingsmöte. Här fastställdes organisationens nya styrelse och den nya verksamhetsplanen för att främja och utveckla kulturarvsarbetet globalt.

Utgångspunkten för hela verksamheten hos den globala expertorganisationen för kulturarv är hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Genom att främja kulturarvsarbetet bland sina medlemsländer arbetar ICCROM för social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling världen över.

Kulturarv är format av migration

Mötet inleddes med den inbjudna talaren Gegê Leme Joseph som framhöll att migration har format kulturen i många länder. Hon påminde om att en immigrant är också är en emigrant. Utbytet som migrationen medför innebär såväl en förlust som en kulturell berikning, både på individnivå och för samhällen. Sprunget ur migration går det att diskutera frågor om identitet och historia över landsgränser.

Människor har flyttat på sig igenom hela historien. Med pågående klimatkris och våldsamma konflikter ökar migrationen. Leme Joseph ställde sig frågan om det medför ökade spänningar och polarisering i våra samhällen, eller tvärtom en ny, progressiv kulturell miljö med en mångfald av kulturer i samklang.

Leme Joseph är arkitekt och kulturarvsexpert verksam i flertal länder. Hon samordnar nätverket Migration Museums Network. Föredraget passade väl in i ICCROMs verksamhetsidé, som har fokus på social hållbarhet och ett kulturarvsarbete med människan i centrum.

Resiliens för kulturarvet i konflikternas tid

Ett viktigt fokus i ICCROMs nya tvååriga verksamhetsplan är att stärka kulturarvets resiliens (motståndskraft mot yttre påverkan). Klimatkatastrofer och utdragna väpnade konflikter förstör människors liv, försörjningsmöjligheter och kultur. Den nya verksamhetsplanen syftar till att minska riskerna, öka beredskapen och stärka möjligheterna för snabbt agerande och restvärdesräddning.

ICCROM framhåller vikten av global samverkan på kulturarvsområdet för att kunna förutse risker och koordinera arbetet. Idag håller ICCROM internationella och regionala kurser och övningar och stöttar medlemsländer med expertis inom riskanalyser för olika typer av kulturarv. Organisationen ger också råd vid komplexa nödsituationer. Utöver det tar ICCROM fram rekommendationer och verktyg som översätts till många språk. Skriften Hotat kulturarv. Evakuering av kulturföremål i en katastrofsituation finns bland annat på svenska och ukrainska.

ICCROM Award 2023

Den nederländska specialisten inom konserveringsvetenskap, Agnes Brokerhof, emottog det prestigefyllda priset ICCROM Award 2023. Brokerhof har verkat internationellt och  under lång tid inom områdena konservering, materialvetenskap och riskhantering. Hon har bidragit till flertalet av ICCROMs aktiviteter och program och jobbat särskilt för praktiknära och kostnadseffektiva lösningar för olika slags kulturarv.

I sitt tal framhöll hon att ICCROM med en liten personalstyrka lyckats åstadkomma ett stort och kraftfullt globalt expertnätvek inom konservering och bevarande av kulturarv. Brokerhof poängterade särskilt att hon var lyckligt lottad att kunna göra det hon älskar – och att dessutom bli prisad för sitt jobb! Hon menade också att hon i sitt arbete, liksom hela det professionella kulturarvsfältet, gått från att ha ett objekt- och detaljfokus till ett fokus på människor och så småningom samhällen.

Om ICCROM

ICCROM är en mellanstatlig och politiskt oberoende expertorganisation för kulturarv. Organisationens fullständiga namn är The International Centre for the Study of the Preservation and Restauration of Cultural Property.

ICCROM initierades av Unesco i mitten av 1950-talet för att utveckla konservering och restaurering i återuppbyggandet efter andra världskriget. Sverige är medlem sedan 1969. Idag är ICCROM en plattform för utveckling och kapacitetshöjning och förser medlemsländerna med verktyg, kunskap och kompetens för bevarande av kulturarv. Verksamheten utgår från Agenda 2030 och innehåller bland annat programmen:

 

Läs mer om ICCROM och det 33:e generalförsamlingsmötet: ICCROM 33rd Session of General Assembly concluded in Rome.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *