Kultur, museer och hälsa

I projektet ”Räkna med museerna” lyfter Riksantikvarieämbetet forskning och exempel på museers verksamhet inom olika områden för att lyfta museernas relevans i samhället. Först ut är hälsa. Det hävdas ofta att kultur är bra för hälsan. Men vad säger egentligen forskningen? I den här artikeln tittar Riksantikvarieämbetet närmare på den vetenskapliga litteraturen om kopplingen mellan kulturella aktiviteter, hälsa och välbefinnande.

Kopplingen mellan kultur och hälsa eller välbefinnande har de senaste tjugo åren blivit föremål för omfattande forskning. Många av dessa studier använder Världshälsoorganisationens definition av hälsa som ”ett tillstånd av totalt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller svaghet” (World Health Organization 2020, s. 1). I den forskning som vi undersökt nedan finns dock ingen gemensam definition av begreppen hälsa eller välbefinnande.

Kultur och hälsa

EU-projektet Culture for Health presenterade 2022 en litteraturöversikt av 310 studier om kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande. Rapporten visar att konst och kulturaktiviteter kan bidra till god hälsa på flera sätt. De kan höja människors livskvalitet, stimulera socialt engagemang, minska depression och ångest, förbättra livskvaliteten hos personer med kroniska sjukdomar, förebygga kognitiv försämring hos äldre och utveckla kognitiva, emotionella och sociala färdigheter. Rapporten konstaterar att museer och kulturarvsplatser kan ha en viktig funktion för att främja hälsa och välbefinnande (Zbranca med flera, 2022).

På uppdrag av World Health Organization (WHO) utkom 2019 en forskningsöversikt av 900 vetenskapliga publikationer som i sin tur omfattade 3 000 studier. Översikten visar att konst och kultur – inklusive besök på museer och utställningar – kan ha en positiv inverkan på människors fysiska och psykiska hälsa, och att det vetenskapliga stödet för detta ökar (Fancourt och Finn, 2019).

Det finns kritik inom forskningsområdet

Myndigheten för kulturanalys publicerade 2024 en kunskapsöversikt av kulturens roll och nytta i samhällsutvecklingen. Forskning visar att konst och kultur kan främja hälsosamt leverne och förebygga somatiska sjukdomar, men också motverka psykisk ohälsa genom att stärka förmågan till anknytning och empati. Det finns dock kritik mot forskningen som bland annat handlar om att orsakssambanden mellan kultur och förbättrad hälsa inte är klarlagda samt att det främst är studier som faktiskt påvisar ett samband som publiceras (Kulturanalys Norden, 2024).

Även slutsatserna i forskningsöversikten utförd på uppdrag av WHO kritiseras mot bakgrund av de undersökta studiernas metodologi och kontext (Clift, Phillips och Pritchard, 2021).

I en översikt från den ideella organisationen What Works Centre for Wellbeings ligger fokus på relationen mellan kulturarv – inklusive museer – och hälsa. Rapporten finner att kulturarvsaktiviteter bland annat kan få människor att känna sig bättre, öka självförtroendet, förbättra sociala relationer och bidra till återhämtning från missbruksproblem. Författarna anser dock att flera av studierna håller låg vetenskaplig kvalitet. Kritiken handlar om att studierna inte använder sig av kontrollgrupper, inte klargör orsakssamband eller har för få deltagare (Pennington med flera, 2019).

Museer och hälsa

I jämförelse med forskningen om hälsa och kultur i vid bemärkelse är litteraturen om museer och hälsa mer begränsad. Nedan redogör vi för relevanta studier under områden: museibesök, studier om äldres hälsa, psykisk hälsa och kultur på recept. Några av studierna berör flera områden.

Museibesök

I boken Museums, Health and Well-Being från 2013 granskas dels den forskning som dittills har publicerats i ämnet, dels de museibaserade folkhälsoprojekt som har genomförts i Storbritannien. Bokens slutsats är att museer ”har möjlighet att bemöta ett brett spektrum av sociala behov kopplade till hälsa och välbefinnande”, inklusive åldrande, stress, social isolering, smärtproblem, psykisk ohälsa och mobilitet (Chatterjee och Noble, 2013, s. 123).

En svensk studie från 2023 undersöker en tidsperiod på 35 år och finner ett samband mellan att ta del av kulturaktiviteter – inklusive att besöka museer – och lägre dödlighet. Ju fler kulturupplevelser, desto lägre dödlighet (Bygren med flera, 2023). En omfattande undersökning i Norge (Løkken med flera, 2020) och en liknande i England (Fancourt och Steptoe, 2019) visar på liknande resultat. Vad sambandet beror på är inte säkerställt.

Flera teorier om hur kultur påverkar människan

Bygren med flera teoretiserar om sambandet bland annat inom ramen för epigenitik – ungefär att vårt arv kan påverkas av miljön runt oss. Kulturupplevelser kan skapa en miljö som kan bidra till mental hälsa och lägre stressnivåer. Fritid kan också bidra till välmående (2023).

Museibesökare upplever själva att hälsan förbättras

En finsk rapport från 2023 konstaterar att nästan alla museibesökare som deltog i en studie upplevde känslor av välbefinnande som varade från en dag till flera veckor (Falk, Claudio och Meier, 2023). Svenska forskare har funnit att exponering för kultur, däribland museibesök, har ett samband med självskattad hälsa, men inte med konkreta kroppsliga hälsobesvär. De konstaterar även att sambandet mellan aktiv kulturutövning och hälsa är svagt eller icke-existerande (Holmberg och Weibull, 2012).

Många studier om äldres hälsa

Det finns flera studier som undersöker hur äldre personers hälsa förbättras av att besöka museer. Studier som följer personer över 50 år över tid har visat att kulturella aktiviteter, däribland museibesök, kan innebära långsammare kognitiv försämring, lägre risk att utveckla depression och lägre förekomst av demens (Fancourt och Steptoe, 2018; Fancourt och Tymoszuk, 2019; Fancourt, Steptoe och Cadar, 2018).

I en annan studie fick äldre patienter inom psykiatrin omväxlingsvis delta i aktiviteter på museer och vistas utomhus. Deltagarna upplevde ökat psykiskt välbefinnande, stärkt självkänsla och minskad social exkludering (Thomson med flera, 2020). Liknande resultat framkommer i undersökningar där äldre som bedömts vara socialt isolerade fick medverka i kontinuerliga konst- och kulturaktiviteter på museer. Efteråt upplevde de sig vara gladare, mer aktiva, emotionellt stärkta – till och med ”uppslukade” och ”upplysta” (Thomson med flera, 2018; Bennington med flera, 2016). Även i Sverige har utvärderingar av denna typ av projekt kommit till liknande slutsatser (Johanson med flera, 2022).

Museiföremålen kan bidra till att äldres hälsa förbättras

En brittisk undersökning från 2009 visar att sjukhuspatienter kan må bättre och bli mer nöjda med tillvaron genom att hantera och beröra utvalda föremål från museer (Chatterjee, Vreeland och Noble, 2009). Detta gäller inte minst äldre personer med hälsoproblem. I en studie där sjukhuspatienter som drabbats av stroke, MS eller alzheimer fick hantera föremål från museer upplevde två tredjedelar positiva känslor, mer vitalitet och ökat självförtroende (Ander med flera, 2013). En annan studie där museiföremål hanterades av personer i äldreomsorgen och psykiatrin påvisar positiva resultat för de inom äldrevården, men inte för den andra gruppen (Thomson och Chatterjee, 2014).

Museer och psykisk hälsa

Museer kan spela en viktig roll för personer med olika typer av psykisk ohälsa. En forskningsöversikt från 2023 som granskar de senaste årens studier konstaterar att museer och museibesök kan utgöra en ”terapeutisk plats” och öka människors psykiska välbefinnande. Forskarna utför sedan en egen studie på 100 personer med en historia av psykossjukdomar. Studien visar att dessa personer kan återhämta sig mer effektivt genom att delta i konstnärliga aktiviteter på museer (Goodman-Casanova med flera, 2023; se även Salom, 2008).

Andra studier tyder på positiva resultat av museibesök eller museiaktiviteter för personer som lider av depression, ångest och utmattning (Bergman med flera, 2023; Wei Zhong och Gao, 2023; Morse med flera, 2015; Grape Viding med flera, 2015) eller allvarliga sjukdomar som bipolaritet eller schizofreni (Lloyd, Wong och Petchkovsky, 2007).

Kan minska individers stressnivåer

Att gå på museum eller titta på konst har även funnits minska individers självrapporterade stressnivå (Law, Karulkar och Broadbent, 2021). Samtidigt finns studier som påvisat samband mellan självrapporterad stress men utan påverkan på stresshormonet kortisol (Ter-Kazarian och Luke 2021), och studier som funnit att kortisolet tvärtom sänks för vissa besökare (Clow och Fredhoi, 2006).

Positiva effekter även vid beroendeproblematik

Museer har också visat sig ha vissa positiva effekter för personer med ätstörningar och missbruksproblem. I en undersökning där sjukhuspatienter med anorexi eller bulimi fick delta i ett museibaserat konstprogram upplevde många deltagare minskad ångest, även om ingen förändring kunde skönjas gällande deras relation till mat (Thaler med flera, 2017). En annan studie där personer som behandlades för beroendeproblem fick hantera museiföremål och ägna sig åt hantverk visar att dessa fick bättre självförtroende, stärkt social förmåga och ökat välmående (Morse med flera, 2015).

Kultur på recept

Kultur på recept innebär att patienter får kulturella aktiviteter, exempelvis museibesök, ”utskrivna” av sjukvården. Sverige är ett föregångsland i att använda kultur på recept, men merparten av forskningen har utförts i Storbritannien (Jensen med flera, 2017; Chatterjee och Noble, 2013).

I den ovan nämnda Museums, Health and Well-Being menar författarna att forskningen visar att ”läkarutskrivna” museibesök kan förbättra människors hälsa, även om det behövs fler studier på området (Chatterjee och Noble, 2013).

En liknande slutsats dras i en forskningsöversikt från 2017. Den styrker teorin om att kultur som ”intervention” eller på recept kan främja psykisk hälsa i form av ökad social kontakt, stärkt självkänsla och bättre humör, men påpekar samtidigt att det behövs mer bevis som lever upp till den kliniska forskningens metodologiska krav. Kraven kan dock vara svåra att förena med interventioner som kultur på recept (Jensen med flera, 2017).

Flera olika positiva resultat av kultur på recept

I två senare studier undersöker samma författare patienter i Danmark som fått kultur på recept – bland annat aktiviteter på museer – utskrivet. Deltagarna upplevde bättre psykiskt välmående efter projektet, bland annat i form av ökad energi, bättre självförtroende, färre panikattacker och ökad motivation (Jensen, 2019; Jensen och Bonde, 2020).

En svensk studie från 2023 drar liknande slutsatser. De 249 patienter som fick kultur på recept upplevde efter ett år mindre stress, ångest och depression i jämförelse med dem som fick vanlig behandling (Bergman med flera, 2023).

Museer kan bidra – men mer forskning behövs

Forskning tyder på att konst och kultur, inklusive museibesök, kan stärka individers hälsa och välmående genom att bland annat minska depression, förbättra sociala relationer, minska stress och förebygga kognitiv försämring. Museer har visat sig kunna vara ”terapeutiska platser” med positiva effekter för äldre, personer med psykisk ohälsa och patienter med kroniska sjukdomar eller utmattningssymptom.

För att stärka sambandet mellan museer och hälsa behövs det fler studier med striktare metodologiska krav. De behöver bland annat klargöra vilka aktiviteter som är effektiva och hur orsakssambanden ser ut. 

Läs mer om projekt ”Räkna med museerna” på raa.se

Referenser

• Ander, Erica, Thomson, Linda och Blair, Kathryn m.fl. 2013. ”Using museum objects to improve wellbeing in mental health service users and neurological rehabilitation clients”. British Journal of Occupational Therapy. 76(5):208–216.
• Bennington, Rose, Backos, Amy och Harrison Jennifer m.fl. 2016. ”Art therapy in art museums: Promoting social connectedness and psychological well-being of older adults”. The Arts in Psychotherapy. 49:34–43.
• Bergman, Paula, Rusaw, David och Bülow, Pia m.fl. 2023. ”Effects of arts on prescription for persons with common mental disorders and/or musculoskeletal pain: A controlled study with 12 months follow-up”. Cogent Public Health. 10(1):1–10.
• Bygren, Lars Olov, Jansåker, Filip och Sundquist, Kristina m.fl. 2023. ”Association between attending cultural events and all-cause mortality: A longitudinal study with three measurements (1982–2017)”. BMJ Open. 13(2): 1–7.
• Chatterjee, Helen och Noble, Guy. 2013. Museums, Health and Well-Being. Farnham, Ashgate.
• Chatterjee, Helen, Vreeland, Sonjel och Noble, Guy. 2009. ”Museopathy: Exploring the healing potential of handling museum objects”. Museum and Society. 7(3):164–177.
• Clift, Stephen, Phillips, Kate och Pritchard, Stephen. 2021.” The need for robust critique of research on social and health impacts of the arts”. Cultural Trends. 30(5):442–459.
• Clow, Angela och Fredhoi, Cathrine. 2006. ”Normalisation of salivary cortisol levels and self-report stress by a brief lunchtime visit to an art gallery by London City workers”. Journal of holistic healthcare. 3(2):29–32.
• Falk, John H., Claudio, Nicole och Meier, David. 2023. Measuring the public value of Finnish museum experiences. Institute for Learning Innovation. https://www.instituteforlearninginnovation.org/wp-content/uploads/2022/11/Measuring-the-Public-Value-of-Museum-Experiences-FINAL-REVISED.pdf (2024-11-25).
• Fancourt, Daisy och Finn, Saoirse. 2019. What is the evidence on the role of the arts in improving health and well-being? A scoping review. Health Evidence Network synthesis report 67. Köpenhamn, World Health Organization (WHO).
• Fancourt, Daisy och Steptoe, Andrew. 2019. ”The art of life and death: 14 year follow-up analyses of associations between arts engagement and mortality in the English longitudinal study of ageing”. BMJ. 367:1–10.
• Fancourt, Daisy och Steptoe, Andrew. 2018. ”Cultural engagement predicts changes in cognitive function in older adults over a 10 year period: Findings from the English Longitudinal Study of Ageing”. Scientific Reports. 8:1–8.
• Fancourt, Daisy, Steptoe, Andrew och Cadar, Dorina. 2018. ”Cultural engagement and cognitive reserve: Museum attendance and dementia incidence over a 10-year period”. British Journal of Psychiatry. 213(5):661–663.
• Fancourt, Daisy och Tymoszuk, Urzula. 2019. ”Cultural engagement and incident depression in older adults: evidence from the English Longitudinal Study of Ageing”. British Journal of Psychiatry. 214(4):225–229.
• Goodman-Casanova, Jessica Marian, Guzman-Parra, Jose och Duran-Jimenez, Francisco Javier m.fl. 2023. ”Effectiveness of museum-based participatory arts in mental health recovery”. International Journal of Mental Health Nursing. 32(5):1416–1428.
• Grape Viding, Christina, Osika, Walter och Töres Theorell m.fl. 2015. ”’The culture palette’: A randomized intervention study for women with burnout symptoms in Sweden”. British Journal of Medical Practitioners. 8(2):1–7.
• Holmberg, Sören och Weibull, Lennart. 2012. ”Kultur befrämjar hälsa”. I Weibull, Lennart, Oscarsson, Henrik och Bergström, Annika (red.). I framtidens skugga: Fyrtiotvå kapitel om politik, medier och samhälle. SOM-undersökningen 2011. Göteborg: SOM-institutet.
• Jensen, Anita. 2019. ”Culture vitamins: An arts on prescription project in Denmark”. Perspectives in Public Health. 139(3):131–136.
• Jensen, Anita och Bonde, Lars Ola. 2020. ”An arts on prescription programme: Perspectives of the cultural institutions”. Community Mental Health Journal. 56(8):1473–1479.
• Jensen Anita, Stickley, Theodore och Torrissen, Wenche m.fl. 2017. ”Arts on prescription in Scandinavia: A review of current practice and future possibilities”. Perspectives in Public Health. 137(5):268–274.
• Johansson, Ann, Bergman, Paula och Timén, Eva. 2022. Möten med minnen: Ett samverkansprojekt mellan Jönköpings läns Hembygdsförbund, Region Jönköpings län och Hälsohögskolan, Jönköping University. Working Paper Series 02 – 2022. Hälsohögskolan, Jönköping University. https://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:1692842/FULLTEXT01.pdf (2024-11-25).
• Kulturanalys Norden. 2024. Kulturens roll och nytta i samhällsutvecklingen: En kunskapsöversikt med utgångspunkt i forskning och de nordiska ländernas kulturpolitik. Nordisk kulturfakta 2023:05. Göteborg. https://pub.norden.org/nordiskkulturfakta2023-05/nord2023-048.pdf (2024-11-25).
• Law, Mikaela, Karulkar, Nikita och Broadbent, Elizabeth. 2021. ”Evidence for the effects of viewing visual artworks on stress outcomes: A scoping review”. BLM Open. 11(6):1–14.
• Lloyd, Chris, Wong, Su Ren och Petchkovsky, Leon. 2007. ”Art and recovery in mental health: A qualitative investigation”. British Journal of Occupational Therapy. 70(5):207–214.
• Løkken, Bente Irene, Merom, Dafna och Sund, Erik Reidar m.fl. 2020. ”Cultural participation and all-cause mortality, with possible gender differences: An 8-year follow-up in the HUNT study, Norway”. Journal of Epidemiology & Community Health. 74(8):624–630.
• Morse, Nuala, Thomson, Linda och Brown, Zoe m.fl. 2015. ”Effects of creative museum outreach sessions on measures of confidence, sociability and well-being for mental health and addiction recovery service-users”. Arts & Health. 7(3):231–246.
• Pennington, Andy, Jones, Rebecca och Bagnall Anne-Marie m.fl. 2019. Heritage and wellbeing: The impact of historic places and assets on community wellbeing: A scoping review. London, What Works Centre for Wellbeing. https://whatworkswellbeing.org/wp-content/uploads/2020/01/Heritage-scoping-review-March-2019-1.pdf (2024-11-25).
• Salom, Andrée. 2008. ”The therapeutic potentials of a museum visit”. International Journal of Transpersonal Studies. 27(1):98–103.
• Ter-Kazarian, Christina och Luke, Jessica L. 2021. ”Influence of an art museum visit on individuals’ psychological and physiological indicators of stress”. Museums & Social Issues: A Journal of Reflective Discourse. 14(1-2):45–59.
• Thaler, Lea, Drapeau, Catherine-Emmanuelle och Leclerc, Josée m.fl. 2017. ”An adjunctive, museum-based art therapy experience in the treatment of women with severe eating disorders”. The Arts in Psychotherapy. 56:1-6.
• Thomson, Linda och Chatterjee, Helen. 2014. ”Well-being with objects: Evaluating a museum object-handling intervention for older adults in healthcare settings”. Journal of Applied Gerontology. 35(3):349–362.
• Thomson, Linda, Lockyer, Bridget och Camic, Paul M. m.fl. 2018. ”Effects of a museum-based social prescription intervention on quantitative measures of psychological wellbeing in older adults”. Perspectives in Public Health. 138(1):28–38.
• Thomson Linda, Morse, Nuala och Elsden, Esme m.fl. 2018. ”Art, naure and mental health: Assessing the biopsychosocial effects of a ’creative green prescription’ museum programme involving horticulture, artmaking and collections”. Perspectives in Public Health. 140(5):277–285.
• Zbranca, Rarita, Dâmaso, Mafalda och Blaga, Oana m.fl. 2022. CultureForHealth Report. Culture’s contribution to health and well-being. A report on evidence and policy recommendations for Europe. Culture For Health. https://www.cultureforhealth.eu/app/uploads/2023/02/Final_C4H_FullReport_small.pdf (2024-11-25).
• Wei, Zhizi, Zhong, Chaofang och Gao, Yunteng. 2023. ”Art therapy practices in museum education: A mini review”. Frontiers in Psychology. 13:1–9.
• World Health Organization. 2020. Basic documents: Forty-ninth edition. Geneve.