Takygrafin och hälsingerunornas renässans
Publicerat
![Rikt ornerad runsten med trekantig form i ett höstlandskap.](https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2023/03/U-287-Vik-Hammarby-sn-MK-2008-1024x768.jpg)
Runstenen U 288 i Vik i Hammarby, en av de många runstenar runt Torsåker som Johan Törner besökte hösten 1750. Foto Magnus Källström (cc-by)
För någon månad sedan var jag i Upplands-Väsby och höll ett föredrag om kommunens runstenar på hembygdsgården. För att väcka lite uppmärksamhet profiterade jag i titeln på en gammal upptäckt av Jan Owe, nämligen att Upplands-Väsby och inte Vallentuna, som det ofta påstås, är världens runstenstätaste kommun. När det handlar om koncentration så måste man […]
Ett västmanländskt runbrev och en sentida runtradition
Publicerat
![Bilden visar runbrevet från Säby](https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2022/04/Runbrevet-fran-Saby-914x1024.jpg)
Runbrevet från Säby i Hallstahammars kommun. DigitaltMuseum/Västmanlands läns museum (Publik Domain Mark)
Med K-bloggs 15-årsjubileum har upptäckten och tydningen av Hasselarunorna åter kommit på tapeten. Att detta delvis egenartade runsystem med flera unika runformer har skapats i senare tid råder det ingen tvekan om, även om det exakta ursprunget ännu inte har kunnat fastställas. Detta är samtidigt inte det enda exemplet på sentida runalfabet med tidigare okända […]
Hudiks försvunna runsten
Publicerat
![Bilden visar en del av en handskriftssida med runor](https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2019/02/Hs-8-Hudik-Bureus-F-a-5-sepia-1024x778.jpg)
Johannes Bureus’ uppteckning av inskriften på Hudikstenen i handskriften F a 5 (KB). Foto: Alvin
Det finns runstenar som har dykt upp, dokumenterats en enda gång, för att sedan åter försvinna. Ett sådant exempel är den runsten som 1886 grävdes upp på Ljusdals kyrkogård i Hälsingland (Hs 20), men som inte har setts till sedan dess. En annan hälsingsk runsten som länge har gäckat både antikvarier och andra runintresserade är […]