KRÖNIKA AV VIKTOR LINDBÄCK
I år (2024) är det andra sommarsäsongen då de digitala surfplattebaserade guiderna används av besökare på Glimmingehus. Surfplattorna är ständigt utlånade, och det är vanligt att besökare ägnar timmar åt att vandra runt inne i borgen med sin digitala guide.
Framför allt är det utländska besökare, inte minst tysk- och danskspråkiga, som använder de digitala guiderna för att få information på sina egna språk. Barnspåret, där borgkatten Jönsson guidar, är särskilt uppskattat i åldersgruppen 5-7 år, både på svenska och danska. De digitala guiderna är också användbara för personer som av olika skäl inte kan gå in i borgen – och det behöver inte alltid handla om rörelsehinder, utan lika gärna om att man har tagit hunden med sig och därför inte kan gå in i borgen.
Under mitt besök en vanlig julidag på Glimmingehus såg jag flera ”hundfamiljer”, där en person stannade utanför borgen med hunden och surfplattan, medan övriga familjemedlemmar gick in i borgen. Om barnet som vid entrén sade “Jag vill inte gå in där, för det finns spöken där inne” sedan gick in eller inte, det missade jag eftersom jag var inbegripen i ett samtal om glappa hörlurar med butikspersonalen. Detta är den svaga punkten hos de digitala guiderna på Glimmingehus: trasiga och glappande adaptrar för de USB-kontakter som ansluter hörlurarna till surfplattorna. Men nu kommer man att göra ett försök med trådlösa lurar, som även om de kommer att kräva en del extra arbete i form av laddning förhoppningsvis kommer att lösa ett irriterande hårdvaruproblem i ett i övrigt välfungerande digitalt verktyg för ökad tillgänglighet.
De digitala guiderna upplevs genomgående som välfungerande och stabila av besökarna. Besökarna tycker också att det är positivt att det finns så mycket fördjupad information samlad och tillgänglig genom appen. Totalt finns det ca. 2 timmars information att lyssna på, och den genomsnittliga användaren utnyttjar hela den tiden, och mer. De digitala guiderna har både förlängt, fördjupat och förbättrat besöksupplevelsen för många, vilket också butikspersonalen som administrerar utlåningen av surfplattorna med guideapp och hörlurar kunnat intyga. Under mitt besök på Glimmingehus samtalade jag både med personal och besökare vid borgen, och här är några exempel på vad besökare sagt om de digitala guiderna, och, nej, jag har inte enbart valt ut positiva kommentarer – jag fick över huvud taget inga negativa kommentarer:
”Without the audioguide, you see only the stones, without history.”
”It’s very useful.”
”The audio is nice to hear.”
”You know where to go.”
”The audio and visibility is good.”
”Very easy to use.”
”Sehr informativ.”
”Man blir mera uppmärksam på detaljer.”
”Man kan gå tillbaka, och gå i sin egen takt.”
”Mera upplevelser.”
”Man kan orientera sig, och vet vad som kommer.”
Ett långsiktigt arbete
De digitala guiderna på Glimmingehus har utvecklats som en fortsättning av den 3D-dokumentation av borgen genom fotogrammetri som påbörjades hösten 2017 (läs mer om utvecklingsarbetet här: k-blogg.se/2022/11/03/glimmingehus-digitalt-nya-lager-av-tillganglighet-genom-surfplatta-och-app/ och här: k-blogg.se/2022/05/02/nar-tekniken-kommer-ikapp-behoven-ny-digital-guide-pa-glimmingehus/ ).
De digitala guiderna är ingen statisk, en gång för alla avslutad produkt, utan appen har byggts för att kunna fortsätta att utvecklas, kompletteras och förändras utifrån nya behov, användningsområden och innehåll. Utifrån de önskemål som framkommit från besökarna, skulle ett prioriterat framtida utvecklingsområde kunna vara ett kortare guidespår på 20-30 minuter, som även finns tillgängligt för nedladdning till besökarnas egna telefoner – med länkar till fördjupad information som besökarna också via Glimmingehus webbplats kan ta del av inte enbart under själva besöket på plats, utan också före och efter. Den idag minst använda delen av appen är guidningar på teckenspråk samt syntolkning. Här behövs mera dialog med målgrupperna, för att hitta kanalerna där Glimmingehus kan nå ut med information om att dessa guidningar finns tillgängliga.
Förmedling efter förutsättningar och behov
Alla besöksmål och museer är unika, med sina egna specifika förutsättningar, behov, mål och målgrupper för sin förmedlingsverksamhet. De nuvarande digitala guiderna på Glimmingehus har byggts upp under en längre tid; inte enbart under den drygt årslånga projekttiden, utan också med bakgrund i tidigare erfarenheter och tekniska grundförutsättningar i form av den 3D-modell av borgen som började sättas samman redan under hösten 2017. Det fanns därmed ett omfattande källmaterial, liksom kunskaper och erfarenheter, att basera de digitala guiderna på redan innan projektstarten.
Under projekttiden har Glimmingehus i över ett års tid haft praktisk möjlighet att systematiskt bolla idéer och material med externa konsulter, och tillsammans med dessa haft egen tid och arbetskraft att sätta ihop en produkt som både innehållsmässigt och tekniskt kunnat prövas, utvärderas och finjusteras till ett optimerat verktyg för de behov som finns på Glimmingehus. Resultatet blev en stabil och välfungerande produkt, anpassad för besöksmålets och besökarnas behov, och med öppen utvecklingspotential inför framtiden. På Glimmingehus finns också personal som kan administrera, låna ut och informera om de digitala guiderna.
Långt ifrån alla museer och besöksmål har Glimmingehus möjligheter att utveckla och administrera någon egen surfplattebaserad guideapp. Men det finns andra sätt att med hjälp av befintlig digital teknik guida på främmande språk som guiden inte behärskar. Ett exempel på detta fick jag lika oväntat som självklart på hembygdsmuseet i Keminmaa, Finland i sommar. Medan jag studerade gamla svepkärl i utställningen, kunde jag på lagom avstånd iaktta hur den finskspråkige guiden på ett enkelt och lättillgängligt sätt guidade en norsk familj i museet – interaktivt, utan behov av några inlästa guidningar förpackade i specialutvecklad app och dyr surfplatta.
Guiden tog helt enkelt sin telefon, sade det han skulle säga på finska in i Google Translate, och lät sedan Google Translate visa och läsa upp texten på engelska. När den norska familjen frågade efter norska i stället för engelska, så kunde detta lätt ordnas med ett språkbyte i Google Translate. Jag såg sedan den norska familjen sålunda bli guidad genom hela museet, och till och med själva ställa frågor för att därefter få dem besvarade via Google Translate. Nej, översättningen blir inte ”perfekt” när den görs automatiskt och blir uppläst av en AI-röst; särskilt inte när det handlar om språk som inte är nära besläktade med varandra, men den blir fullt tillräcklig för att kunna förstås av mottagaren. Och det räcker i sammanhanget. Precis som när GPS:en i hyrbilen från Malmö flygplats, som uttalade svenskan inklusive de skånska ortsnamnen på engelska, ändå gav mig tillräcklig vägledning för att jag skulle kunna hitta till Glimmingehus och Hotell Svea i Simrishamn.
Text och bilder: Viktor Lindbäck, verksamhetsutvecklare vid Riksantikvarieämbetet (CC BY).
