I projektet ”Räkna med museerna” lyfter Riksantikvarieämbetet fram några områden där museer bidrar till samhället. I den här artikeln sammanställs forskning om museers roll i regional utveckling. Texten tar upp museers ekonomiska och sociala betydelse.
Regional utveckling?
Begreppet region syftar i texten på områden av olika geografiska storlek. Det handlar inte nödvändigtvis om Sveriges 21 administrativa regioner utan ofta om en region som en del av en större helhet. Regioner är ett rumsligt begrepp som kan ha flera olika betydelser (Grundel, 2022). Regional utveckling handlar bland annat om ekonomisk tillväxt, kompetensförsörjning, goda och attraktiva livsmiljöer och social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.
Forskning om kulturarv, museer och regional utveckling
Synen på kulturarvets roll i samhällsutvecklingen har starkt påverkats av organisationer som UNESCO, ICOMOS och Europarådet. Forskningen har mot bakgrund av det tittat på hur kulturarvet kan främja olika aspekter av hållbarhet (Söderström, 2024; Brooks, Waterton, Saul och Renzaho, 2023).
Sedan sent 1980- och tidigt 1990-tal har regioner och lokalsamhällen spelat en allt viktigare roll i samhällsutvecklingen (Syssner, 2012). Relationen mellan kulturarv och regional utveckling har fått en ökad betydelse och varit viktig i strategier och åtgärder för ökad attraktivitet, turism, skapandet av arbetstillfällen och goda livsmiljöer (Weisglass med flera, 2002).
Forskningen har främst fokuserat på kulturarvets förmåga att skapa ekonomiska värden, men även sociala och miljömässiga perspektiv har med tiden vunnit mark. Studier lyfter fram exempel på hur kulturarvet bidrar till attraktiva livsmiljöer, vilka öppnar upp för ökad inflyttning, stigande bostadspriser och turism. I artikeln lyfter vi särskilt museerna som är en del av, och förvaltar, samhällets gemensamma kulturarv.
Museer bidrar till samhällsekonomin
Kulturarvsforskning visar att museer kan ha en positiv påverkan på samhällsekonomin (Greffe, 2011; Grinell, 2023; Nordisk kulturfakta, 2023:05). Museer har etablerats för att regenerera platser, och dess effekter utvärderats med olika modeller (Plaza, 2010).
Myndigheten för kulturanalys tar i sin översikt av kulturens samhällsnytta till exempel upp direkta-, indirekta-, multiplikator- och spill-over-effekter (Nordisk kulturfakta, 2023:05). Multiplikatoreffekten innebär att den ursprungliga utgiftsökningen understiger intäkterna av den. De ökade offentliga investeringarna och konsumtionen genererar arbetstillfällen, som i sin tur leder till ytterligare konsumtion och fler investeringar. En spill-over effekt är en sprindningseffekt som bland annat innebär att kunskap i ett område kan användas i ett annat.
Ett svenskt exempel är Nordiska Akvarellmuseet där museet skapat ekonomiska värden i både kommun och region. Museet lockar turister som under sin vistelse spenderar pengar på restauranger, kaféer och hotell. Genom att erbjuda konstupplevelser skapar museet finansiella flöden till Tjörn i form av både offentliga bidrag och intäkter från besökare (Ambrecht och Andersson, 2010).
Även internationellt lyfts museers ekonomiska påverkan
En omfattande amerikansk rapport från 2017 visar amerikanska museers direkta och indirekta effekter på samhället och ekonomin. Över 60 procent av intäkterna kommer övriga samhällssektorer till del genom leveranskedjor och konsumtion. För varje museijobb skapas ett ytterligare arbetstillfälle någon annanstans i USA (AAM, 2017).
Flera utvärderingar lyfter fram större konstmuseer såsom Louvren, Tate Modern och Guggenheimmuseet i Bilbao när det gäller museers positiva effekter på samhällsekonomin (Greffe, 2011; Hyslop, 2012; Plaza, 2010). Tate Modern, Storbritanniens nationella museum för modern och samtida konst, är ett exempel på hur ett museum fungerat motor i urban regeneration. Utvärderingar visar att det bidragit till att stärka den lokala ekonomin (Hyslop, 2012).
Men även mindre museer kan attrahera turister, generera inkomster och bidra till ekonomisk utveckling. Detta framgår av en studie om lokal utveckling, museer och kulturarv i Italien (Galluccio och Giambona, 2024). En annan italiensk studie visar att museer som etableras på mindre orter kan ha en stor påverkan på den lokala ekonomin, till exempel genom att ge upphov till logiverksamheter och ytterligare arbetstillfällen (Iorio och Wall, 2011).
Ett gemensamt arbete
Forskare framhåller museer som betydelsefulla aktörer i det sociala och kulturella livet. Därför blir museer viktiga partners i urban utveckling och samhällsbyggande (Redaelli med flera, 2025). I regionala samverkansprojekt i Sverige lyfts kulturarvet som en resurs för att uppnå hållbar, regional utveckling, där kulturarvet också kan påverka utformningen av strategier för allmän tillväxt, besöksnäring och landsbygdsutveckling (Nilsson, 2024).
OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) betonar i en guide riktad till museer och lokala myndigheter vikten av att dessa gemensamt utformar agendor för att ta till vara museiverksamheter i samhällsutvecklingen. Museers förmåga att vid sidan av sitt kärnuppdrag generera inkomster och skatteintäkter är avhängig ett fungerande samarbete med lokala myndigheter och grupper (OECD, 2019).
Kulturarvsturism bidrar på flera sätt till utveckling
Ett klassiskt exempel på hur kulturarv och museer bidrar till regional utveckling är kulturarvsturism som i samspelet med museer både får och ger mening och legitimitet i sitt förvaltande av kulturarv (Pettersson, 2021). I forskningen betonas kulturell hållbar utveckling, där museer som en del av upplevelseekonomin bidrar genom ökad turism (Song, Gilard och Lam, 2024), vilket kan ge upphov till nya arbetstillfällen. Kulturarvsturism kan även leda till en sorts revitalisering av kulturen, utveckling av infrastruktur och förbättrade sociala tjänster (Brooks, Waterton, Saul och Renzaho, 2023). Museer medverkar till att turister förlänger sin vistelse, vilket gynnar exempelvis hotell- och andra logiverksamheter (Vareiro med flera, 2021).
Museer är reseanledningar
Flera studier har ett fokus på besökaren och undersöker reseanledningar (Gurel, 2023; Vareiro med flera, 2021). I studien Maine Museums: An Economic Impact Study framgår det att en av fem besökare i delstaten Maine i nordöstra USA hade ett museum som reseanledning och att besökarnas ekonomiska aktiviteter hängde samman med museibesöket (Lawtone och Rowe, 2010). När det gäller svenska förhållanden uppgav knappt en av sex utländska besökare mellan 2011 och 2014 att de besökt ett museum (Tillväxtverket, 2015).
I Sverige har eko- och arbetslivsmuseer samt museiverksamhet relaterad till världsarven fått en större betydelse för regional turism, platsmarknadsföring, lokal identitet och ideellt engagemang. Antalet arbetslivsmuseerna har ökat kraftigt och utgör bland annat sevärdheter och utflyktsmål för turister (Pettersson, 2021).
Platsen som varumärke
Sedan 1990-talet har intresset för platsmarknadsföring ökat hos kommun- och regionledningar, som ägnat mer tid och kraft åt att bygga sina varumärken (Syssner, 2012). Märkesbyggnader som konstmuseer kan utgöra en del av en plats varumärke eller image (Linder, 2015). Museer spelar en viktig roll i strategier för platsmarknadsföring genom att stärka regionala identiteter och genom att lyfta regioners historia (Macalik, 2020). Att orter aktivt marknadsför sig är en tendens inte bara internationellt utan märks även i Sverige (Linder, 2015). Det finns flera exempel på personrelaterad marknadsföring i Sverige; Nobel, Lagerlöf, Linné och skiftnyckelns uppfinnare J P Johansson används för att marknadsföra museer och platser i syfte att locka turister och nya invånare (Pugh och Andersson, 2023; Linder, 2015).
Marknadsföringen påverkar utvecklingen, och vice versa
Marknadsföringen av en plats eller en region riktas mot flera håll samtidigt. Den riktas mot befolkningen där platsidentiteten lyfts, och mot beslutsfattare. En vanlig slutsats inom forskningen är att marknadsföringen – skapandet av platsens image – och den faktiska utvecklingen påverkar varandra i en dialektisk process; det ena genererar det andra när det kommer till regioners arbete med att skapa attraktiva miljöer (Syssner, 2012). Regioner har dock generellt svårare än länder och städer att skapa sig ett starkt och tydligt varumärke eller en särpräglad identitet (Macalik, 2020).
Statsvetaren Simon Anholt lyfter en utveckling där varje land, region och stad måste konkurrera om uppmärksamhet, jobb, turister och investerare (2006). Andra lyfter dock att konkurrensen inte är ett nollsummespel utan betonar interaktion och utbyte (Pugh och Andersson, 2023).
Museer skapar sociala värden
Museer, konsthallar och bibliotek skapar allmänna platser i urbana miljöer. Museer som fysiska platser är fortsatt viktiga trots digitaliseringen och det platslösa digitala utbudet. De berikar det sociala och kulturella livet i städer, vilket gör dem till viktiga partners i samhällsutveckling och -byggande (Redaelli med flera, 2025).
Museer fungerar som allmänna kontaktytor där flera, vitt skilda grupper får tillfälle att mötas inom ramen för verksamheten. Museerna beskrivs i studier som ett slags landmärken som skapar värden bortom den egna byggnaden, till exempel socialt kapital (Redaelli med flera, 2025).
Kulturarv kan ses som en samhällsresurs
Museer fungerar mötesplatser som stärker sociala band och socialt kapital, vilket på sikt kan generera mer hållbara livsmiljöer. I forskningen om stadsutveckling är det vanligt att kulturarv tillskrivs en betydelse i förhållande till identitet. Kulturarv och kulturmiljöer knyter människor till platser och fysiska miljöer, och de har en viktig roll i skapandet av sociala nätverk och känslan av samhörighet. Kulturarv och museer ses då som en samhällsresurs, vilket kopplar an till politikområdet Gestaltad livsmiljö. Det är den samlade strategin för arkitektur-, form- och designpolitiken som också omfattar konst och kulturarv. Politiken ska främja hållbar stadsutveckling och goda livsmiljöer med hjälp av arkitektur, form och design (Söderström, 2024).
Bidrar till sociala värden som sammanhållning och gemenskap
Museer skapar kollektiva minnen och ett slags kollektiva känslor för en plats. Museer bidrar till ökad social integrering, bildning och ökad miljömedvetenhet (Gustafsson och Ijla, 2016). Kulturarvsupplevelser, såsom museibesök, kan ha positiva effekter i termer av ökad social sammanhållning, till en känsla av sam- och tillhörighet på exempelvis regional nivå (Harfst med flera, 2025). I Nederländerna, liksom i flera andra europeiska länder, används kulturarvet som ett sätt att få människor att känna en ökad gemenskap och en mer personlig anknytning till särskilda platser. Om delar av lokalbefolkningen däremot inte kan relatera till det lokala eller regionala kulturarvet finns en risk för utanförskap och alienation (Beeksmaa och de Cesari, 2019). Forskaren Richard Pettersson uttrycker det som att kulturarvet har ett janusansikte “som omväxlande kan nyttjas för att inkludera, eller exkludera, befria eller alienera” (Pettersson, 2021).
Inom forskningen om museientreprenörskap belyses utöver den ekonomiska dimensionen, museianställdas sociala entreprenörskap i samhället och museets sociala liv. Museer beskrivs till exempel som en kollektiv social process. Forskning pågår om hur museerna kan stärkas som sociala institutioner, hur deras roll som “fria tillgängliga resurser för samhället” kan utvecklas ytterligare, till exempel när det gäller framväxten av affärsverksamheter (Högberg och Jogmark, 2021).
Kritiska perspektiv om kulturarv och museer i regional utveckling
Att marknadsföra en plats, en kommun eller en region kan även ses som ett uttryck för maktutövning enligt kulturgeografen Josefina Syssner. Offentligt sanktionerade bilder av en plats eller en regions historia riskerar utelämna berättelser, kulturyttringar och medborgare som inte passar in i det valda narrativet. Det föreligger en risk att det sker förenklingar, skapas stereotyper eller ofullständiga, ibland ensidiga, bilder av den egna regionen eller kommunen (Syssner, 2012).
Att till exempel använda en historisk person i platsmarknadsföringen kan få en exkluderande verkan, eftersom den historiska personen i regel inte representerar ett helt samhälle (Pugh och Andersson, 2023). Marknadsföring utifrån en känd person eller känt namn måste dessutom ha en acceptans, en förankring, i samhället (Boland och MacKay, 2020; Linder, 2015).
Utveckling kan även verka undanträngande
Flera studier lyfter vikten av att det lokala inkluderas i utvecklingsarbetet, annars riskerar utvecklingen att tränga undan de fast boende på platserna. Kulturarvsdriven stadsutveckling kan till exempel leda till gentrifiering som får negativa konsekvenser i form av social ojämlikhet (Söderström, 2024).
Kulturarvsturismen kommer i vissa fall till ett pris: det kan handla om negativa hälsoeffekter, minskade möjligheter för lokalt deltagande, förlorandet av land, splittring av samhället och utflyttning samt ökad kriminalitet i spåren av ökad turism. Kulturarvsturism ger ofta lokalbefolkningen inkomster, men framgången är avhängig i vilken utsträckning lokalbefolkningen inkluderas i besöksnäringen och i beslutsprocesser (Brooks, Waterton, Saul och Renzaho, 2023).
Motsättning mellan bevarande och turism
Det finns forskare som belyser motsättningar mellan turism och kulturarvets bevarande. Turism kan slita på platser och miljöer. Turister påverkar också synen på platser, museer anpassar sina utställningar och guideverksamhet efter dem och på så sätt kan bilden av en plats förändras. Samtidigt blir de då medskapare och de är viktiga finansiärer av kultur via biljettintäkter (Linder, 2015). Den kritiska synen på turism har dock de senaste tre decennierna konkurrerats ut av destinationsutveckling, platsmarknadsföring och besöksnäringsperspektiv (Pettersson, 2021).
Metoder behöver utvecklas
Kulturarv används som en samhällsresurs och för att främja miljömässiga, ekonomiska, sociala och upplevelsemässiga värden. Det saknas delvis forskning, instrument och metoder som utvärderar samhällsnyttan kopplat till regional utveckling. Det är svårt att kvantitativt belägga kulturinstitutioners samhällsrelevans (Söderström, 2024). Ett sätt att utläsa effekter på människors hälsa, inom utbildning, regional utveckling, identitetsfrågor, inkludering och livsmiljö är att kvalitativt analysera resultatet av museiaktiviteter, genom fokusgrupper och intervjuer (AAM, 2017). Att enbart beakta satsningar inom kulturområdet utifrån en ekonomisk synvinkel kan dock ge en skev bild då orsakssamband i regel är svåra att fastställa (Weissglas med flera, 2002).
Museer utvecklar platsen
Forskningen visar att museer på olika sätt kan vara viktiga i den regionala utvecklingen. Det kan handla om att återuppliva eller driva på ekonomisk utveckling, men också om att göra utveckling mer hållbar över tid. Detta sker främst genom att skapa arbetstillfällen och att locka turister. Samtidigt är museer är en viktig resurs i att uppnå en balans mellan att bevara och att bruka det gemensamma kulturarvet.
Forskningen visar att museer skapar olika sociala värden, som samhörighet, tillit och identitet, vilka är viktiga för utvecklingen av en plats. Kulturarvet lyfts som en resurs för att uppnå hållbar, regional utveckling, där det också bidrar till att påverka utformningen av strategier för tillväxten i stort, besöksnäring och för landsbygdsutveckling.
Samtidigt är det tydligt att effekterna ofta är svåra att mäta och att negativa konsekvenser måste beaktas. Det är viktigt att utvecklingsarbetet är förankrat i lokalsamhället: de människor som redan bor och verkar på platsen bör involveras. Museer, det lokala samhället och det offentliga måste samverka för att framgångsrikt bidra till den regionala utvecklingen.
- Läs mer om projektet ”Räkna med museerna” på raa.se
- Lyssna till K-podd 91, Riksantikvarieämbetets podcast om regional utveckling
Referenser
- American Alliance of Museums (AAM). 2017. Museums as Economic Engines: A National Study, commissioned by the American Alliance of Museums and conducted by Oxford Economics.
- Anholt, Simon. 2006. Competitive Identity: The New Brand Management for Nations, Cities and Regions. Palgrave Macmillan London
- Beeksmaa, Anne och de Cesari, Chiara. 2019. ”Participatory heritage in a gentrifying neighbourhood: Amsterdam’s Van Eesteren Museum as affective space of negotiations”. International Journal of Heritage Studies. September 201825(9):1-18 DOI:10.1080/13527258.2018.1509230
- Boland, Philip och McKay, Stephen. 2021.” Personality association and celebrity museumification of George Best (with nods to John Lennon)”. Place Branding and Public Diplomacy, 17(4), 409-419. https://doi.org/10.1057/s41254- 020-00170-7
- Brooks, Christy, Waterton, Emma, Saul, Hayley och, Renzaho, Andre. 2023. “Exploring the relationships between heritage tourism, sustainable community development and host communities’ health and wellbeing: A systematic review”. PLoS ONE 18(3): e0282319. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0282319
- Galluccio, Carla och Giambona, Francesca. 2024. “Cultural heritage and economic development: measuring sustainability over time”. Socio-Economic Planning Sciences Volume 95, October 2024, https://doi.org/10.1016/j.seps.2024.101998
- Greffe, Xavier. 2011. “The Economic Impact of the Louvre”. The Journal of Arts Management, Law, and Society, 41 (2), 121–137.
- Grinell, Klas. 2023. Att belägga museers värde. En kunskapsöversikt. Göteborgs Stads kulturförvaltning.
- Grundel, Ida (red.). 2022. Regioner och regional utveckling i en föränderlig tid. Svenska sällskapet för antropologi och geografi. Stockholm.
- Gurel, Eda. 2023. ”Exploring omnivores and univores in art museums”. Journal of Hospitality and Tourism Management, 55, 101–107. Scopus. https://doi.org/10.1016/j.jhtm.2023.03.010
- Gustafsson, Christer och Ijla, Akram. 2016. “Museums: An incubator for sustainable social development and environmental protection”. International Journal of Development and Sustainability vol 5, no 9.
- Harfst, Jörn, Sandriester, Jasmin, Mildeberg, Saara, Dołzbłasz, Sylwia och Grochowska, Anna. 2025. ”Policies on industrial heritage tourism as a tool for sustainable regional development? a Central and Eastern European analysis”. Tourism Recreation Research, 1–14. https://doi.org/10.1080/02508281.2025.2464499
- Hyslop, Donald. 2012. ”Culture, Regeneration and Community”. Gateways: International Journal of Community Research and Engagement Vol 5 (2012): 152–65
- Högberg, Anders och Jogmark, Marina. 2021. ”Museientreprenörskap som praktik- och kunskapsfält”. Nordisk Museologi, 31(1): 74-91 https://doi.org/10.5617/nm.8826
- Iorio, Monica och Wall, Geoffrey. 2011. ”Local museums as catalysts for development: Mamoiada, Sardinia, Italy”. Journal of Heritage Tourism, 6(1), 1–15. Complementary Index.
- Lawton, Chuck, och Rowe, Lindsay. 2010. ”Maine Museums: an Economic Impact Study. Arts Commission Documents. Paper 4.
- Linder, Johan. 2015. Den lokala profilen: Person, plats och kulturarv. Avhandling. Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik. Stockholm, Stockholms universitet.
- Macalik, Joanna. 2020. “The Role of Museums in Creating the Region Brand”. Scientific Papers of Silesian University of Technology Organization and Management Series, no. 146, 2020, pp. 253-264, DOI: 10.29119/1641-3466.2020.146.19
- Nilsson, Per (red.). 2024. Slutrapport Hållbart Kulturarv – ett metodprojekt, år 1-3. Region Östergötland
- Nordisk kulturfakta. 2023:05. Kulturens roll och nytta i samhällsutvecklingen. En kunskapsöversikt med utgångspunkt i forskning och de nordiska ländernas kulturpolitik. Myndigheten för kulturanalys. Göteborg
- OECD/ICOM. 2019, “Culture and local development: maximising the impact: A guide for local governments, communities and museums”, OECD Local Economic and Employment Development (LEED) Papers, No. 2019/07, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/9a855be5-en.
- Pettersson, Richard. 2021. Kulturell turism: en historisk översikt och analys om kulturarvsturism i Sverige. Bokförlaget h:ström – Text & Kultur. Umeå
- Plaza, Beatriz. 2010. “Valuing museums as economic engines: Willingness to pay or discounting of cash-flows?” Journal of Cultural Heritage. Volume 11, Issue 2, April–June 2010, Pages 155-162
- Pugh, Rhiannon, and Ida Andersson. 2023. “Personality and Place as Resources for Regional Development: Alfred Nobel’s Karlskoga.” Regional Studies 58 (10): 1874–85.
- Redaelli, Eleonora, Ejgod Hansen, Louise och Brandt Djupdræt, Martin. 2025. “Museums as public spaces in the City: Insights from Aarhus, Denmark”. Cities Volume 159, April 2025, 105778.
- Söderström, Ulrika. 2024. Kulturarv som resurs i socialt hållbar stadsutveckling. En gestaltad livsmiljö för framtiden. Linnaeus University Dissertations No 537/2024
- Song, Yi, Gilardi, Filippo, och Lam, Celia. (2024). ”Building culturally sustainable communities. Community museums and transmedia storytelling”. Museum Management and Curatorship, 39(1), 2–19. Scopus. https://doi.org/10.1080/09647775.2023.2209868
- Syssner, Josefine. 2012. Världens bästa plats? Lund: Nordic Academic Press. ISBN 9789187121043
- Tillväxtverket. 2015. Resultat från den nationella gränsundersökningen IBIS 2014, inkommande besökare i Sverige. Tillväxtverket. Stockholm
- Vareiro, Laurentina, Barbosa Sousa, Bruno och Sousa Silvia, Sónia. 2021. “The Importance of Museums in the Tourist Development and the Motivations of Their Visitors: An Analysis of the Costume Museum in Viana Do Castelo.” Journal of cultural heritage management and sustainable development. 11.1
- Weissglas, Gösta, Paju, Martin, Westin, Lars och Torbjörn Danell. 2002. Kulturarvet som resurs för regional utveckling. En kunskapsöversikt. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
