Det talas mycket nu om att digitalisera kulturarvssamlingar för att tillgängliggöra dem för såväl forskare som allmänhet. Men vi behöver tala mer om att forskningsresultat baserade på studier av samlingar behöver bli enklare att hitta och återanvända. Varje år genomförs ett stort antal forskningsprojekt på kulturhistoriska föremål. Det kan handla om allt från djurben och […]

I ett tidigare blogginlägg skrev jag om betydelsen av arkeologisk dokumentation och den revolution det digitala arbetssättet fört med sig även för arkeologer. Det var i början av 2020 i samband med att vi precis startat projekt Urdar i samarbete med Uppsala universitet, med syfte att utveckla metoder för att kunna bevara digital dokumentation långsiktigt. […]

Följande blogginlägg är skrivet av Tova Lindblad som gjorde sin praktik inom mastersutbildningen i arkeologi på RAÄ under april-maj 2021.  Under tio veckor har jag haft praktik på Riksantikvarieämbetet inom projekt Urdar. Projektet arbetar med att bevara och tillgängliggöra digital arkeologisk dokumentation, framförallt Intrasis-projekt från Riksantikvarieämbetets Uppdragsverksamhet (UV) åren 2000-2014. Intrasis är ett mjukvaruprogram som […]

Museer och arkiv öppnar upp sina samlingar allt mer tack vare digitaliseringen och internet. Det ger oss alla helt nya möjligheter att ta del av hela världens kulturarv från vårt eget vardagsrum – vilket varit uppskattat inte minst under detta år. Det man sällan tänker på är att det inte räcker med att digitisera ett […]

Arkeologer lever med den tragiska paradoxen att vi förstör vårt källmaterial –  lämningar av forna tiders människor – när vi undersöker dem. Det är därför som Kulturmiljölagen slår fast att det är förbjudet att “rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller (…) på annat sätt ändra eller skada en fornlämning“. Endast om samhällets behov […]

Arkeologi är i grunden beroende av rumslig information: från var och i vilket sammanhang ett föremål påträffades, till spåren av landskapsanvändning över tusentals år. Varje år skapar arkeologer enorma mängder rumslig data i samband med att de dokumenterar fornlämningar via inventering eller utgrävning. Numera finns program (GIS) som relativt enkelt ger oss möjlighet att analysera […]

I arbetet med den Digitala Arkeologiska Processen, DAP, genomfördes nyligen en enkätundersökning hos de museer som i sina samlingar har svenska arkeologiska fynd. Genom enkäten ville vi få in ett underlag för att se hur många museer som har tagit fram formella instruktioner för fyndlistor, vilka samlingssystem de använder, i vilken utsträckning alla de arkeologiska fynden […]

En av de mest efterlängtade produkter vi utvecklar inom Riksantikvarieämbetets program DAP (digital arkeologisk process) är ett uppdragsregister. Där ska det gå att söka fram vilka arkeologiska insatser som skett i landskapet och resultaten från dem. Det ska också gå att se vilken status ett arkeologiskt uppdrag har, pågående eller avslutat.  Syftet med uppdragsregistret är i […]

Det är naturligt att det blir ett stort fokus på digital information i olika former inom DAP (Riksantikvarieämbetets program om en Digital Arkeologisk Process), men fynden är också ett resultat från en utgrävning som måste hanteras. Processen att få fynden från undersökare till museum tar i dag många år och innebär en hel del dubbelarbete. […]