När GL blev ET – en omläst runföljd i Sproge

Publicerat

insidan av koret i en kyrka med tre gravhällar liggande i golvet. På den mittersta står ett stort ljus.

Koret i Sproge kyrka på Gotland med de tre runristade gravhällarna (från vänster) G 65, G 67 och G 66 (under bordet). Foto: Magnus Källström, 2024 (CC BY)

KRÖNIKA AV MAGNUS KÄLLSTRÖM ”Veckan före midsommar far nyaste ledamoten i Svenska akademin, professor Elias Wessén, till Gotland för att för Vitterhetsakademins räkning undersöka runinskrifterna på ön. De första fältarbetena började han redan för tre somrar sedan tillsammans med sin maka – ständig assistent med doktorsgrad i nordiska språk som extra merit. När de kommer […]

Läs hela inlägget

Två förbisedda prickar och ett okvädningsord i Sundre

Publicerat

Bilden visar en del av gravhäll av röd kalksten med ornament och en rad med runor längs den nedre kanten

En del av den runristade gravhällen G 1 i Sundre kyrka. Foto Magnus Källström (CC BY)

KRÖNIKA AV MAGNUS KÄLLSTRÖM Det finns alltid anledning att återvända till en runinskrift och själv stava sig igenom texten även om den tidigare har uppfattats som definitivt läst och tydd. Detta erfor jag ännu en gång nu i måndags när jag var i Sundre kyrka längst i söder på Gotland för att göra lite undersökningar […]

Läs hela inlägget

Det pedagogiska fabeldjuret i Hablingbo

Publicerat

Bilden visar huvudet på ett fabeldjur ristat i putsen på en kyrkvägg

Detalj av fabeldjuret på tornbågen i Hablingbo kyrka. Foto Magnus Källström 2023 (cc-by)

På väggarna i de gotländska kyrkorna verkar det ständigt gå att göra nya upptäcker trots att dessa måste ha granskats hur många gånger som helst. Detta erfor jag i augusti i år när jag av en ren tillfällighet fick syn på ett helt runalfabet i Fröjels kyrka som vad jag vet inte tidigare verkar ha […]

Läs hela inlägget

En förbisedd runrad i Fröjel

Publicerat

Bilden visar en husgavelformad nisch i en kyrkvägg.

Den husgavelformade nischen innanför korbänken i Fröjels kyrka. Foto Magnus Källström (cc-by)

Hur upptäcker man en runristning? Min erfarenhet är att det för det allra mesta sker av en slump. Runorna kan ha funnits där hela tiden, bara för att plötsligt av en tillfällighet uppenbara sig för den som råkar finnas på plats. Ett klassiskt exempel är hur den märkliga Oklundaristningen i Östergötland upptäcktes av gårdsägaren, lantbrukaren […]

Läs hela inlägget

Runsyllabariet i Grötlingbo

Publicerat

Bilden föreställer en teckning av rader med runor och en människofigur och ett skepp längst ned.

P. A. Säves avritning av ristningarna på sydväggen i Grötlingbo kyrka (G 38A) i hans reseberättelse från 1864. Foto ATA (cc-by)

”Emellertid har jag nu under sommaren, som åter för mig varit regnig och svår, genomfarit det mesta af Gotland eller ungefär 4/5 af ön, derunder jag funnit ett och annat gammalt-nytt, äfven ej så litet gamla Gotländska Ord. – Men som run-väsendet fägnar dig mest, så vill jag nu här meddela dig hvad jag deraf […]

Läs hela inlägget

Årets runfynd blir årets utmaning

Publicerat

Bilden föreställer två sidor av ett ihopvikt blybleck med runinskrift.

Det nyregistrerade runblecket från Binge i Alva socken på Gotland. Foto Jenny Radon, SHM (CC BY 4.0)

Jag brukar ju varje år skriva om årets första runfynd här på K-blogg. Ett par kortare inskrifter dök upp redan i maj, men eftersom jag ännu inte har sett dem med egna ögon har jag inte velat skriva något om dem. I tisdags eftermiddag på ett sommarglest kontor kom ett mejl, som fick mig att […]

Läs hela inlägget

Den runläsande konsistorienotarien

Publicerat

Bilden visar en handskriftssida med teckningar av två rektangulära gravhällar med runinskrifter i en sköldformig slinga.

De numera försvunna gravhällarna G 244 (t.v.) och G 243 (t.h.) från Hejnums kyrka. Teckningar av Gustaf Klingwall i Wallins Analecta. Efter original i KB. Foto Magnus Källström (cc-by)

En av portalfigurerna i den gotländska runforskningen är Jöran Wallin, som mellan 1735 och 1744 var superintendent – ungefär motsvarande biskop – i Visby stift. Wallin var också historiker och på sina visitationsresor runt på ön hade han ypperliga tillfällen att ta del av Gotlands många minnesmärken. År 1747 började han ge ut sina iakttagelser […]

Läs hela inlägget

”Runristare har lagt rabarber på bildstenar!”

Publicerat

Kollage med två bilder, fram och baksida av bildstensformad runsten.

Två sidor av bildstensformad runsten från Ardre socken, Gotland.

Gotlands bildstenar är inte bara bilder – ganska många har runor också. Och återbruk är en gammal god tradition, ibland har samma sten använts flera gånger. Just nu skapas en ny digital publikation om samtliga gotländska bildstenar och under arbetets gång görs många nya upptäckter. Inom bildstensprojektet Ancient Images 2.0 , som Runverket (en populär […]

Läs hela inlägget

En halv borrad punkt och ett tidigare okänt personnamn

Publicerat

Två bildstensformade runstenar i Gotlands museum

De två bevarade stenarna G 134 och G 135 från Sjonhems kyrka. Foto Magnus Källström (cc-by)

Egentligen är det lustigt vilken betydelse små detaljer kan ha för tolkningen av en runinskrift. Klassikern i detta sammanhang är när den norske runologen Aslak Liestøl en gång läste om en enda runa på Forsaringen i Hälsingland och på så sätt slog undan grunden för ringens medeltida datering och istället kunde föra den till äldre […]

Läs hela inlägget

K-podd 70: Öppet och fördolt – om runor i Östersjöns övärld

Publicerat

Runor

Runor har använts för eget privat bruk, såväl som för offentlig kommunikation. Till vänster hopvikt runbleck från Bornholm. Kællingeby-blyamulett. Foto: Lisbeth M. Imer Museum of Denmark, CCBY-SA. Till höger inskrift från Hellvi Kyrka, Gotland. Foto Bengt A Lundberg (CCBY)

K-podd avsnitt 70 tar dig med till Östersjöns största öar för att undersöka hur bruket av runor sett ut under vikingatid och medeltid. Vem var egentligen Grimmelige Gred som bornholmarna behövde så många amuletter för att skydda sig emot? Hur kunde 1800-talets runnestor George Stephens reta upp sin kusk så till den milda grad att […]

Läs hela inlägget