KRÖNIKA AV MAGNUS KÄLLSTRÖM Det finns alltid anledning att återvända till en runinskrift och själv stava sig igenom texten även om den tidigare har uppfattats som definitivt läst och tydd. Detta erfor jag ännu en gång nu i måndags när jag var i Sundre kyrka längst i söder på Gotland för att göra lite undersökningar […]

På väggarna i de gotländska kyrkorna verkar det ständigt gå att göra nya upptäcker trots att dessa måste ha granskats hur många gånger som helst. Detta erfor jag i augusti i år när jag av en ren tillfällighet fick syn på ett helt runalfabet i Fröjels kyrka som vad jag vet inte tidigare verkar ha […]

Hur upptäcker man en runristning? Min erfarenhet är att det för det allra mesta sker av en slump. Runorna kan ha funnits där hela tiden, bara för att plötsligt av en tillfällighet uppenbara sig för den som råkar finnas på plats. Ett klassiskt exempel är hur den märkliga Oklundaristningen i Östergötland upptäcktes av gårdsägaren, lantbrukaren […]

”Emellertid har jag nu under sommaren, som åter för mig varit regnig och svår, genomfarit det mesta af Gotland eller ungefär 4/5 af ön, derunder jag funnit ett och annat gammalt-nytt, äfven ej så litet gamla Gotländska Ord. – Men som run-väsendet fägnar dig mest, så vill jag nu här meddela dig hvad jag deraf […]

Det har varit ovanligt dåligt med runfynd i år. Om man undantar de fragment som dök upp vid Övergrans kyrka i början av sommaren har det mig veterligen inte hittats någonting alls. Visserligen iakttog jag vid ett besök nu i höstas några runor ristade i den ena dörrsmygen till sydportalen i Vamlingbo kyrka på Gotland, […]

Nu i veckan var jag på Gotland för att granska de putsinskrifter som finns på bottenvåningen till tornet i Sproge kyrka. Kyrkan genomgår nämligen just nu en renovering och konservator Rebeca Kettunen som arbetar med denna vägg hade bett mig att komma och titta på runinskrifterna i samband med rengöringen. Ristningarna togs fram vid en […]

Som jag berättade om i mitt förra K-blogginlägg förlorade Gotland nyligen en av sina runristade gravhällar genom att G 25 i Öja kyrka visade sig vara identisk med den antaget försvunna G 22 från samma plats. Att antalet runinskrifter minskar är ju alltid lite trist, men lyckligtvis gjorde jag och framför allt min danske kollega […]

Tidigare okända runinskrifter kan upptäckas på många olika sätt. Ibland räcker det med att bara öppna ett skåp. Det gjorde en sommaranställd vid Lye kyrka – Sara Vends – nu i höstas och såg då att det fanns runor ristade på kanten av hyllplanen. Vid kyrkan kände man till dessa runor sedan gammalt och man hade utgått […]

Runor kan vara oläsliga på mer än ett sätt. Ibland är inskrifterna så skadade att vi har svårt att identifiera tecknen och därför går det inte att få något sammanhang i texten. I andra fall är det ingen svårighet att läsa själva runorna, men den teckenföljd som uppkommer ger inga som helst associationer. Här kan det […]