Marias klagan kom inte från Vallentuna
Publicerat
EN KRÖNIKA AV MAGNUS KÄLLSTRÖM Barbara fraxineis pingatur runa tabellis / Quodque papyrus agit, virgula plana valet ”De barbariska runorna målas på tavlor av ask. Vad papyrus uträttar (för oss) det gör en slät pinne (hos dem).” Så skrev biskopen i Poitiers, Venantius Fortunatus, omkring år 610 i ett versbrev till sin vän Flavus, där […]
När GL blev ET – en omläst runföljd i Sproge
Publicerat
KRÖNIKA AV MAGNUS KÄLLSTRÖM ”Veckan före midsommar far nyaste ledamoten i Svenska akademin, professor Elias Wessén, till Gotland för att för Vitterhetsakademins räkning undersöka runinskrifterna på ön. De första fältarbetena började han redan för tre somrar sedan tillsammans med sin maka – ständig assistent med doktorsgrad i nordiska språk som extra merit. När de kommer […]
Två förbisedda prickar och ett okvädningsord i Sundre
Publicerat
KRÖNIKA AV MAGNUS KÄLLSTRÖM Det finns alltid anledning att återvända till en runinskrift och själv stava sig igenom texten även om den tidigare har uppfattats som definitivt läst och tydd. Detta erfor jag ännu en gång nu i måndags när jag var i Sundre kyrka längst i söder på Gotland för att göra lite undersökningar […]
Det pedagogiska fabeldjuret i Hablingbo
Publicerat
På väggarna i de gotländska kyrkorna verkar det ständigt gå att göra nya upptäcker trots att dessa måste ha granskats hur många gånger som helst. Detta erfor jag i augusti i år när jag av en ren tillfällighet fick syn på ett helt runalfabet i Fröjels kyrka som vad jag vet inte tidigare verkar ha […]
En förbisedd runrad i Fröjel
Publicerat
Hur upptäcker man en runristning? Min erfarenhet är att det för det allra mesta sker av en slump. Runorna kan ha funnits där hela tiden, bara för att plötsligt av en tillfällighet uppenbara sig för den som råkar finnas på plats. Ett klassiskt exempel är hur den märkliga Oklundaristningen i Östergötland upptäcktes av gårdsägaren, lantbrukaren […]
Utmanande runor i ödekyrkan
Publicerat
”Hade de mig mera givit, då vore det bättre skrivet”. Detta stod på 1600-talet med runor på en pelare i Löts kyrka på Öland (Öl 54). I dag är både inskriften och det mesta av den medeltida kyrkan borta, men texten har bevarats genom de anteckningar som antikvarierna Jonas Håkansson Rhezelius och Johan Hadorph gjorde […]
Runsyllabariet i Grötlingbo
Publicerat
”Emellertid har jag nu under sommaren, som åter för mig varit regnig och svår, genomfarit det mesta af Gotland eller ungefär 4/5 af ön, derunder jag funnit ett och annat gammalt-nytt, äfven ej så litet gamla Gotländska Ord. – Men som run-väsendet fägnar dig mest, så vill jag nu här meddela dig hvad jag deraf […]
Runorna i offerlunden
Publicerat
Förra veckan var jag nere i Blekinge för att undersöka det återstående av förra årets två runfynd, ett nyfunnet fragment av det runristade blocket i den så kallade offerlunden i Halahult, som jag hade besökt en gång tidigare för elva år sedan på jakt efter en märklig runform. Den gången kom jag till den märkliga […]
Den runläsande konsistorienotarien
Publicerat
En av portalfigurerna i den gotländska runforskningen är Jöran Wallin, som mellan 1735 och 1744 var superintendent – ungefär motsvarande biskop – i Visby stift. Wallin var också historiker och på sina visitationsresor runt på ön hade han ypperliga tillfällen att ta del av Gotlands många minnesmärken. År 1747 började han ge ut sina iakttagelser […]
Exaktare årtal i Lösen
Publicerat
Att datera runstenar har som bekant sina sidor, eftersom det ju ytterst sällan finns något i själva inskriften som fäster dem mer exakt i tiden. Uppfattningen om deras ålder har också varierat. Riksantikvarien Johan Peringskiöld, som var verksam under stormaktstiden, drog sig inte för att göra dem riktigt gamla och placerade exempelvis den ”Uggi eller […]