När GL blev ET – en omläst runföljd i Sproge
Publicerat
KRÖNIKA AV MAGNUS KÄLLSTRÖM ”Veckan före midsommar far nyaste ledamoten i Svenska akademin, professor Elias Wessén, till Gotland för att för Vitterhetsakademins räkning undersöka runinskrifterna på ön. De första fältarbetena började han redan för tre somrar sedan tillsammans med sin maka – ständig assistent med doktorsgrad i nordiska språk som extra merit. När de kommer […]
Runor och rusk
Publicerat
Mitt andra beting före semestern gällde den mer än tre meter höga runstenen Vs 13 vid Anundshögen utanför Västerås, som helt nyligen har blivit rengjord. Eftersom jag på fredagen skulle åka till Fagersta för att dagen efter delta med ett föredrag på Bråforsdagarna i Norberg skulle det passa utmärkt om jag kunde utnyttja denna resa […]
Regn och runor
Publicerat
”Äfven om tiden för eder undersökning skulle jag önskat upplysning, ty i afseende på den vill jag gifva ett godt råd: verkställ resan under juni månad, då väderleken är någorlunda pålitlig, ty i regnväder kan man göra så gott som ingenting åt en runsten i det fria.” Orden är Erik Brates och står i ett […]
Lingastenen med nya ögon
Publicerat
Lingastenen är en av de fyra runstenar som vanligtvis finns att beskåda på Skansen i Stockholm, men sedan en tid befinner sig denna sten hos stenkonservator för behandling. Den har nämligen där nyligen befriats från en missprydande betongövergjutning kring foten och ska i stället snart få en ny fot så att hela ristningen i framtiden […]
Vidbjörn – Roslagens runristare
Publicerat
Många tycker kanske att alla runstenar ser likadana ut, men ingenting kan vara mer felaktigt. Dessutom har varje landskap sin särskilda prägel och det är för det mesta inte svårt att placera en runsten i rätt del av landet bara utifrån utseendet. En runsten i Norrland skiljer sig märkbart från de stenar som restes i […]
Från Kallerstad till Vimmerby – ur runforskarens vardag
Publicerat
I söndags var jag i Linköping för att bidra till årets arkeologidag. Tanken var att jag skulle måla upp den stora runsten som står rest utanför Östergötlands museum och sedan hålla ett föredrag på kvällen i det fria om färg på runstenar. Museet har nämligen länge velat få sin stora runsten uppmålad, men den pågående […]
Runormens väg på hälleberget
Publicerat
Att hugga runor i fast häll verkar ha varit förbehållet landskapen kring Mälaren. Av det sextiotalet ristningar av denna typ som vi känner till från Sverige finns nästan alla i Uppland eller Södermanland. Givetvis kan detta bero på att tillgången på lämpliga isslipade hällar har varit bättre i dessa landskap, men det är förmodligen inte […]
Runstenen på Sörby gamla kyrkoplats
Publicerat
Riksantikvarieämbetet har sedan mer än en och en halv månads tid påbjudit hemarbete för dem som har möjlighet. Om man som jag ägnar sig åt runforskning och har ett hyfsat handbibliotek i ämnet är det inga större problem att byta kontoret mot hemmiljön. Att jag numera har fyra kilometers gångväg till skrivaren får väl bara […]
Runstenar i luften
Publicerat
Nu i onsdags den 5 september gjorde inte mindre än två sörmländska runstenar varsin luftfärd. Då flyttades med kranbil först den återfunna Tidöstenen (Sö 91) från diket där den påträffades i augusti till en tillfällig förvaringsplats. Därefter genomfördes den sedan länge planerade flytten av runstenen vid Lövhulta (Sö 90) längre norrut invid samma vägsträckning. Att […]
Halländska runor och namn
Publicerat
Att ägna sig åt runforskning betyder att man ofta får goda anledningar att besöka platser där man inte tidigare har varit. Halland har länge varit ett närmast okänt område för mig, men tack vare ett par runvårdsinsatser som har genomförts av Länsstyrelsen i Halland har jag på ganska kort tid fått tillfälle att orientera mig i […]